Make it black!

Jaajaa, jag ger upp, jag ger upp. Hade tänkt lämna in gradun i morgon på morgonen, visslande traska till tryckeriet med hunden i bandet, men nej. Bara nej nej nejnejnej. Jag får ingen rätsida på det här idag. Jag behöver en helg till, även om tiden blir knapp och även om jag kommer att vara ett åskmoln hela helgen istället för att sätta röven till idag och ha det ur världen i morgon. Nån annan som har problem med 1,5:ans radavstånd? Jag får inget sammanhang med så mycket luft mellan raderna. Inget alls. Skriver alltid i ett skilt dokument med ettans radavstånd och copypastar sedan in texten.

När jag läser min gradu känner jag ögonlocken ramla ner och det värsta är att de andra som läste den sa samma sak. Så gick det med min hjärtesak. Det här är det sämsta jag har skrivit, nånsin, förutom kandidatavhandlingen, men den räknas nu inte för den var ett skämt. Att hålla på och fixa och rumstera i den här dödhögen känns som att plåstra om, lyfta och flytta omkring ben och knäskålar på ett lik.
Kanske jag ännu skulle orka få en rätsida på den idag... kanske. För guds skull. Natten är lång. Skulle vara lite skojigt att vingla till tryckeriet i morgon med grym sömnbrist, förstorade porer och flottigt hår, smattra ner pappershögen på disken, säga "here it is, damn it. Make it black!"

...nu är det ju ingen pappershög jag kommer med, utan en minnessticka. Men det är liksom inte så effektfullt att komma dit och smälla ner en minnessticka i bordet.