Nässlorna

Alltså prokrästineischn. Jag kunde skriva en bok om det. Nu är klockan kvart över ett och jag hade först tänkt börja jobba kl 10, sen kl 12 och nu är den redan över ett. Det är så roligt att vara mej – man vet ALDRIG vad jag hittar på! Som att ha en ouppfostrad blandrashund. Försök nu sen få nå koll på den. Så INNAN jag nu sist och slutligen börjar jobba med de slutliga gradu-förändringarna (ska bland annat författa en ny inledning och en avslutning – blööörgh) vill jag ännu skriva ett sånt här super-meningsfullt inlägg och berätta att det snöar utanför. SNÖAR! Nu finns det ingen återvändo. Jag skriver väl det här precis varje höst men snön är liksom ett sista tecken på att nu det det slut på det roliga. Härefter följer fem månader av pulsande, slask, smulten snö innanför kragen, huttrande och halkande. Jag har aldrig tyckt om det, tror rentav att jag blir lite bipolär av det – hade antagligen varit en mer stabil mänska om jag bott i ett mer stabilt klimat.
På tal om bipolaritet så hittade jag igår en massa festliga, hemlagade serier av en som inte har ett alltför lätt. Missa inte Victors psykserier!

Här, en bild av J:s pizzadeg som kalljäser! Det ni...

 Mili som visar hur man tar det lugnt

J som försöker ge mig dammsugningsinspiration (det funkade)