I natt drömde jag för första gången på länge. Det var spännande att igen verka återvända något så när till sitt friska jag. Märker det så tydligt; när jag är stressad, deprimerad och ur balans, då drömmer jag inte. Det känns helt för jävligt, natten är som ett svart hål bara. Man bara ligger där och sen vaknar man upp till ingenting.
Nå väl, i natt var det fart på igen. Drömde jag att jag stod på ett torg och plockade hjortron ur stora klasar som nån hade gömt under en presenning. Sen skulle jag ut på vägarna och tvätta de där vitmålade linjerna vid vägkanten, men jag tyckte det verkade så jävla pointless så jag satte mig istället ner och slappade. Sen kom dit en karl som märkte att jag bara satt där och det var pinsamt. Jag cyklade iväg på en cykel som bara fanns där (en vit-lila Helkama Terässiipi, om nu nån vill veta), med hög fart åkte jag ner för en backe och hoppade med cykel och allt från en bro, landade i en sjö. Cykeln sjönk, men jag klarade mig fint. På andra sidan sjön fanns det sedan en gigantisk, grund undervattensspegel berättade nån; tur att jag inte hade hoppat ner på den sidan.
Jag vet att det kan vara skittråkigt med andras drömmar, men här kom nu min ändå.
2 comments:
jag gillar att höra om andras drömmar. fin beskrivning, hurja dröm!
Jo, om drömmarna är lustiga eller har knasiga poänger så är det ju helfestligt att höra om dom! Den här drömmen kändes lite som en "catch up"-dröm på nåt sätt eftersom jag faktiskt inte har drömt på länge, den kom som en påminnelse om att jag ännu har nån form av liv kvar i mig. Var så jäkla glad när jag vaknade!
Post a Comment