Den slog på alldeles just. Den ringer för att jag just vågade logga in på Kelas hemsidor och läsa det ödesdigra beslutet om att jag enbart har TRE MÅNADER kvar av studiestöd att lyfta i mitt liv. TRE MÅNADER! Sådär bara. Jag visste ju i och för sig att jag skulle få nån liknande kalldusch i fall jag loggade in där, och det är väl därför som jag också har dragit ut på det där besöket så länge det bara gick.
Men så idag, klockan halv två på natten, då sitter jag plötsligt här med mina bankkoder, styva nacke och stirriga ögon och läser allt medan hjärtat slår snabbare och fötterna blir kallare: Du har tre månader studiestöd kvar. Att dom inte kan varna en per brev, typ. You have only got one life left. Om du planerar att fortsätta i samma stil är det säkrast att du vidtar någon form av åtgärder typ NU.
I paniken knackade jag ner en ny ansökan om förlängt studiestöd, samtidigt som jag slarvigt läste igenom anvisningar för vem som har rätt till det eller inte. Jag har överhuvudtaget inte klart för mig om jag har rätt till nån slags förlängning eller inte. Just nu vill jag bara skrika.
Detta är tamejfan så jävla allvarligt! Usch, jag som avskyr såna här reality checks in life. Kunde inte det här hända då när jag precis kom från arbetslivet och hade kontot översvämmat av besparingar och extra cash?
Samtidigt som allt nu är hemskt och äkta och sådär pissigt inpå som bara rå byråkrati som lakoniskt meddelar att "jaha, nu går det åt helvete" är, så tänker jag DRAMA! Nånstans gillar jag det. Gud förlåte mig för mitt svammel nu, men det här är en utmaning! Nu ska jag börja gräva i gamla pengakistor, stipendieansökningar. Det är nu jag ska dra fram mina rätt så hyfsade betyg framför nissar i kostym, säga att "titta här, snabb och effektiv, NÄSTAN klar men OJ, inga pengar. Så begåvad, inga pengar!"
Ok, gonatt.
3 comments:
Feel you! Mitt studiestöd tar slut i februari och mina studier i december 2015. Har inte riktigt orkat fundera på lösningar, men stipendiesökningar står på min to-do-lista. Eller så satsar jag mina sista slantar på Keno och håller tummarna:)
Det finns nog olika lösningar har jag förstått. Ifall du har barn o familj så lär det vara ännu lättare att få nåt slags tilläggsstöd för att studierna fördröjts också... tror jag,
Jag har idag suttit med stipendieansökningar och slitit, till och med besökt en sur tant på magistraten för att få ett "ämbetsintyg" - nånting jag senast idag på morgonen aldrig ens hade hört om. Det är nog ganska otroligt hur "nöden" gör en aktiv och uppfinningsrik!
Skulle jag ta itu med mina studier med samma entusiasm som jag tar itu med mina finansieringsåtgärder :)
Oj, Mr Clean är i det här fallet jag, alltså Lotta som skrev här innan. Märkte inte att jag var inloggad på sambons account, nå väl...
Post a Comment