Är jag en sån där tönt som berättar om mina nattliga drömmar på min blogg? Svar ja. Ifall jag drömmer sådana här drömmar som typ är lika simpla som min klichémässiga fantasi och som ropar TOLKA MIG, I'M EASY. För lyssna på detta. Det är helt enkelt för töntigt för att vara sant, det jag drömde i natt:
Jag skulle åka iväg med en båt från en hamn. Men det var oklart om det ens var min båt, eftersom andra nyligen hade använt den och den var full med andras saker, en familj höll på att lasta av den och nån pojke hämtade ett legoslott från kajutan och allt världens.
Mitt i allt inser jag att min båt ligger i vägen för en mycket större båt, typ en megastor passagerarfärja som anländer i samma stund och nästan krossar min båt mot kajen.
Varpå nån sätter min båt I EN JÄKLA BALJA så den ligger där och skvalpar patetiskt vid sidan av jättebåten som nonchalant förtöjer vid kajen.
Nå, sen när jag äntligen ska åka iväg så är det någon som säger att han här ska åka med, det är en korthårig, totalt intetsägande man. Han talar inte och jag vill inte ha med honom, men tänker att nå men okej då, man måste vara flexibel och jag kan lära mig nåt av situationen och han är säkert hur trevlig som helst och allt det där. Genast blir det problem för honom att stiga in i båten, fören är jäkligt smal och jag inser att det blir ett jäkla bök med den där karln som heller inte säger nåt.
Och sen, när vi äntligen är på väg och jag redan har hunnit förfasa mig över att jag inte kan läsa sjökort eller vet vart jag är på väg, så upptäcker jag att det inte ens är jag som kör båten, utan att själva båten har blivit lastad i nån jäkla buss som kör på bara land.
Så sist o slutligen:
1. Det var inte min båt och ifall det var det så var den använd
2. Jag körde inte den själv och hade jag gjort det, vete fan hur det hade gått
3. Jag hade passagerare jag inte hade velat ha
Life, much?
No comments:
Post a Comment