Greta: Vi måste vända den här attans skutan

Igår såg jag på Greta-dokumentären på Arenan. Överlag var det nog en sorglig historia, men också en väldigt berättande, mänsklig historia.
Det är något med människor som förstår sig på djur. Jag lade märke till Gretas sätt att umgås med hundarna, att stå stilla med hästen och bara vara med den. Tycker ofta att människor som verkligen intresserar sig för att vara med och lyssna på djuren, också har en närapå automatisk förståelse för hur världen fungerar och hur man bör leva. Alltså, det går utöver det här med att man inte äter kött eller liknande, det är nåt slags medvetenhet snarare. En medvetenhet om att allt levande har betydelse och att man tillsammans är en okomplicerad del av existensen. Det här fanns så tydligt i Greta.

Det som var alldeles överväldigande tragiskt i Gretas berättelse, var hennes genuina önskan att få bestlutsfattare att ta klimatförändringen på allvar, hur lite hon egentligen hade velat stå sådär och hålla tal, hur påfrestande det var att åka världen runt med bil och tåg och båt.

Lika sorgligt var det att se hur personkulten kring henne blomstrade, hur folk nästan såg henne som nåt slags förkroppsligat helgon, snarare än bara en desperat flicka som har fallenhet för att minnas information och som nu vill berätta åt oss alla att allting håller på att gå åt helvete. Samtidigt stod hon stoiskt ut med uppmärksamheten som ett nödvändigt ont, ett naturlig följd till att folk genom hennes exempel vaknar upp till medvetenhet (hoppades hon), men man såg också desperationen som växte fram hos henne allt eftersom hon talade och talade på större och större konferenser, upprepade samma ord men med mer ilska, bara för att möta samma likgiltighet och trötta huvudnickningar från alla de där med makt. Deras likgiltighet var också något som hon var smärtsamt medveten om.

På något sätt känns det som att vi har gått förbi nåt slags viktigt, avgörande skede. Jag skulle gärna villa kunna sätta fingret på vad det handlar om, men det är alarmerande det här att vi dyrkar en person mer än vi lyssnar på hennes genuina kunskap och budskap.
Jag önskar att man hade gett mer utrymme för Greta att presentera de fakta hon har kommit fram till, för om det är någon vi lyssnar på, så är det väl just våra utvalda älsklingskändisar. Alltså, vi måste sluta mata personkulten kring Greta och istället lyssna på vad hon har att lära de som ännu inte har förstått: Vi måste vända den här attans skutan.