En morgon långt borta där få mänskor bor
ur sporer en kupa så sakta sig höjde
försiktigt sin nacke mot ljuset böjde
mot världen så främmande, farlig och stor
Den sade, "kvarteret är tråkigt och rikt"
den packade sporerna, checkade ut
Ett hem här hos mig fick den sen rätt akut
den började trivas, så osannolikt
Här trivs vi tillsammans, vem kunde tro det?
En svamp som hör hemma i djupaste skogen
att den kunde bo i en stadslägenhet?
Nu är denna svamp mig förunderligt trogen
vi delar på sorgerna, och vårt förtret
ty världen för oss ej på länge är mogen
3 comments:
Här var det en viss glans över detta. Intressant att bekanta sig med olika versmått.
Jo, ganska spännande hur man har velat ordna rim & verser i tiderna, ibland skapas ett oväntat "gung" från nåt som början bara tedde sig bisarrt.
coolt!
Post a Comment