Inlägget utgick ifrån att folk lever med en massa pengar - ja, det var nåt i stil med att "sluta spontanshoppa så har du råd med ekologiska bananer" utan att ta i betraktande att folk som på riktigt inte har en massa överlopps pengar aldrig ens skulle komma på tanken att spontanshoppa. Inlägget handlade då alltså om att det inte behöver vara dyrt att leva ekologiskt och min poäng var att DET KAN DET VISST DET VARA, om man redan har skurit ner på allt som kan skäras ned på.
Jag skrev nånting i stil med att "men nu blir jag ju nästan lite störd" och förklarade sen varför och tillade (för att inte låta ond och hemsk) att jag tyckte personen i fråga hade en fin och inspirerande blogg (det tyckte jag faktiskt).
Nåh, så tar det en dag, och så skriver mänskan ett inlägg om kritiska kommentarer och hur sårad hen kan bli av såna, att "en elak kommentar kan faktiskt förstöra en hel dag för mig, som är så känslig". Hen fortsatte i kommentarfältet, med orden "tycker folk kunde fatta att det här faktiskt är MIN blogg och att det att man blir störd på mig faktiskt gör ont".
Min spontana reaktion på det här är att bli fruktansvärt ledsen faktiskt. Ledsen för att jag har gjort nån annan ledsen, och ledsen för att man knappt längre kan påpeka minsta lilla för folk utan att de ska bli kränkta, utan att de visar minsta tillstymmelse till att själva tänka om och kanske lära sig nånting. Jag skrev faktiskt aldrig att "jag blir störd på DIG" utan jag skrev att jag blir störd på inlägget, eftersom jag tyckte att det missade klassaspekten.

Men tillbaka till bloggklimatet och det att folk inte kan ta emot kritiska synpunkter. Jag är här för att diskutera. Om alla bara blint tutar ut åsikter som man antingen är för eller emot - inte diskuterar, är det inte litet ensidigt då, med hela klimatet på internet menar jag?
Och om hen sen inte förstår min kommentar, är det en annan sak - det rår jag inte på. Jag vill bara inte att folk ska tro att jag skriver kritiska kommentarer FÖR ATT UPPRÖRA - men det verkar det ofta som att yngre mänskor tror att man gör. Så fort man inte stryker medhårs och håller med, så är man "emot" och en "fiende".
No comments:
Post a Comment