Igår kväll så hörde jag mitt i allt hur J från köket höll på och babblade hetsigt på engelska. Det lät sådär vilt och kreativt som om han höll på och spontanförfattade nåt slags poetry slam om sitt liv eller som om han höll på att få nåt mentalt sammanbrott. Det lät till sist så häftigt att jag gick dit och frågade om hans huvud rebootade eller vad som var på gång? Och då svarar han bara att nä - han håller på och räknar om enheterna i ett recept.
Jag vet inte varför sådana där situationer roar mig något kolossalt. Jag tyckte ju att jag var lite rolig när jag frågade om huvudet rebootar, men jag storgillar att han inte reagerar på min lustighet alls! Jag vet inte, det blir ÄNNU roligare så. Samtidigt förväntade jag mig ju nog höra nåt mer intressant än att han räknar om ett recept, men sen säger han bara "det är svårt med procenträkning" och det är faktiskt ÄNNU roligare, att han står där och räknar om ett recept och låter som nåt slags söndrig datamaskin.
No comments:
Post a Comment