Bråk, frågeställningar, förklaringar, beskyllningar, kilometerlånga chat-haranger, vändpunkter.

Vad ska man säga, dagens känsla kanske?
Som en förtorkad kaffemaskin med kafferänder längs med kanterna. Suktande efter disk.

Så.
Idag och igår har helt gått ut på att konferera med bändet om mitt utträde - i fina ordalag då. I verkligheten har det gått ut på bråk, frågeställningar, förklaringar, beskyllningar, kilometerlånga chat-haranger, vändpunkter. Den egentliga orsaken till att jag inte längre vill spela är överskottet av säätön och bristen på övning, och ja - att jag helt enkelt inte trivs. Tänk att det går att prata så länge om en sak som egentligen bara kunde sägas genom en mening: "Jag har inte lust att fortsätta spela längre". Tänk om saker gick att lösa så lätt.
Men nej.

Nu sökes ny synthist, gärna lite yngre än jag, gärna med punk i sinnet. Så om nån känner till nån liknande i Åbo-trakten, bara säg till.