Varför papegojor inte hör hemma inomhus, orsak 274

Försöker koncentrera mig på kandidatavhandling medan två skrikiga racerhelikoptrar till papegojor drar loopar kring taklampan och sätter sig på fafas väggbonad från 70-talets Haiti så jag får skrika och vifta åt dom så att dom ska gå och sätta sig nån annanstans.

Att försöka skriva och hålla tankar i huvudet tillsammans med papegojor i rummet blir ungefär såhär:

"Strang undviker att //SKRIIIK// definiera vad ett ”band av rang” är. En stor del av spaltutrymmet går också åt till att //SKRIIIK// utförligt beskriva vad musikerna gjorde eller //TYST, FÖR FAAAAAN!!// såg ut (glada, stundvis rörda). Östman drar sig heller inte ifrån att //SKRIIIIIK, SKRIIK SKRIIIIK - KLAPP-KLAPP-KLAPP// tillskriva Salo förlöjligande //HÅÅLL KÄÄÄFT!!!// attribut som tydligt ska framhäva honom //FLÄPÄ-FLÄPÄ-FLÄP-FLÄPÄ-FLÄPÄ// som en icke-maskulin och alltså harmlös och ofarlig artist."

När jag tröttnar och låser in dom i buren, så kör dom med "the crazy cage-bird trick" och börjar springa sidlänges av och an på pinnarna så de ser ut som viltfångade brasilianska grönpapegojor som varit inlåsta sen sextitalet, och jag kan inte annat än släppa ut dom igen.