En grej som jag kan bli så fruktansvärt irriterad på, är LJUDMÄN som helt oberört anser sig råda över sitt enväldiga ljud-imperium, män som varken lyssnar eller bryr sig och som bara är måna om att själva få härska över sitt fåniga knappbord, som de oftast anser att ingen annan förstår sig på (allra minst en tjej, herregud ja). Har under min korta karriär som semi-musiker råkat på så många korkade, arroganta, fulla eller totalt självuppslukade ljudMÄN (för ja, de är så gott som alltid män) att jag nu känner mig manad att skriva en kort lista åt dem.
1. En kort diskussion med bandet innan soundcheck kan lösa en massa problem och spara en massa tid och frustration. Det är ju inte DIN personliga musik du ställer nivåerna för - vilket alltså inte heller betyder att det är din föredragna ljudvärld du ska återskapa.
2. Då nån säger att det gärna får vara lite reverb här eller att du gärna får ta bort lite reverb där, så BETYDER det att det gärna får vara lite reverb här eller att du gärna får ta bort lite reverb där. Att du inte från början har råkat ställa ljudet precis exakt så som bandet önskar sig, är INTE en personlig förolämpning mot just dig.
3. När nåt band vill "peta på dina knappar", ge råd eller visa hur de brukar ställa in sina ljud, så innebär det inte att dom vill vara cocky och trampa dig på tårna. Istället betyder det till exempel att du slipper en massa huvudbry och att du eventuellt kan lära dig något nytt.
4. Om nivåerna är okej under soundchecken, så betyder det inte att du har friheten att gå och mixtra med dom exakt hur du önskar under spelningen. Det är en sak om du märker att nånting måste ändras på under spelningens gång, att sången eventuellt ska vara lite högre eller nåt, men att börja skruva till nåt helt bisarrt ljudlandskap som det aldrig ens talades om vid soundcheck-tillfället, det är bara inte okej.
5. Om någon säger att gitarren är på linje fem, så ÄR GITARREN PÅ LINJE FEM, goddamnit. Du behöver alltså inte själv prova igenom alla linjer för att uppfinna hjulet igen och hoppsan - hitta gitarren på linje fem. Lyssna på folk, det händer ibland att de kommer med helt relevant information.
5 comments:
Alltså. Jå! Kan du helt enkelt skicka den här lista till ALLA ljudmän i landet å vi slipper problemet?
Kan ju passa på att säga att de tre musikaler jag såg då jag sist var i London var alldeles underbara just på grund av mixningen. Man hörde varenda ett ord trots att det var fullt ös.
Jo, jag antar att det finns ett stort glapp mellan proffs och amatörer i det här avseendet. Skulle man vara stor och berömd hade man väl aldrig hamnat fightas med trötta underbetalda ljudmän, men jag tycker ändå seriöst att ljudmän kunde skärpa sig generellt, ÄVEN om de hamnar mixa skitbänd.
Alltså. Jag pratar proffs. Amatörer är antingen helt enkelt amatörer som vet om det och är lite ödmjuka eller sen skitstövlar. Och jo, skitstövlarna är inte kul att dras med. Men proffs som vägrar anpassa ljudet till tillställningen är de värsta. Inte är det bättre om de har hörselskador och skryter med det. Fast den generationen börjar kanske ta slut så småningom.
Ja, hoppas det :)
Det konstiga med ljudmän är att de nästan alltid tycks anse sig vara proffs. Med bänd är det liksom mer tydligt; alla vet ungefär hur pass bra eller dåligt band man är. Men bara för att man inte är så jäkla bra, betyder det ju inte att mixaren inte ska göra sitt jobb, liksom. Nej, jag blir så arg.
ooooh hur jag önskar att nån ännu sku kommentera att "ja, men sku flera kvinnor ha kvinnliga förebilder som mixar bänd så sku du säkert märka att ljudKvinnor är precis lika jobbiga!" - för man får i jämställdhetens namn aldrig nånsin konstatera att män utgör en särskild sorts problemgrupp.
alla vet att man skaffar ett p.a. för att det är det enda sättet man kan få mänskor tvingade att umgås med en.
kommer dock ihåg en ljudman i mitt liv som kom och rädda min mic när vi hade keikka i närpes på 90-talet och nån kom i fyllan och rev åt sig mic:en och ropa i den, den ljudmannen var en hjälte. eller så var han bara rädd om sin egendom.
Post a Comment