Älskade måndag! Ibland gör jag bort mig så till den grad att det är riktigt tungt att tänka på det efteråt. Nu i helgen; en cool, söt fd Åbo-brud som är litet av en halvbekant kom fram och hälsade i Kuka, började utan vidare berätta om sin misslyckade frisyr som hon hade fått tillklippt åt sig i Marocko, hur brutalt misslyckad den var, hur hon nu konstant blir misstagen som en butchflata fast hon inte alls är det, hur kaverin hade försökt snygga till spektaklet efteråt - och allt jag ser är bara En Snygg Tjej. Varpå jag ville lindra hennes lidande och gapade stort med huvudet fällt bakåt och demonstrerade mina fula, gråa, guatemalanska antika metallplomber som en tandläkare en gång till överpris har tråttat hela min övre tandrad full med. Det var Inte Lyckat, inte roligt, inte passande, det var Inte Något Alls förutom ett desperat fyllespektakel. Gonatt!
5 comments:
Lyckat eller inte, själv tycker jag det låter som en bra respons att riktigt noga lägga ut txten om gråplomberna om någon nåjsar om sin misslyckade frisyr och nojar om att bli tagen för butchflata. helt fucking rätt gest om du frågar mig!
Det var väl lite den reaktionen jag hoppats på - att nån vänlig själ skulle ha förståelse för mitt utspel, ett fulspontant infall att blotta plomberna.
:D
äh, du var ju empatisk och rolig! Inget att vara nålå över!
i det fallet blev det bara så fel. o int hjälpte det att en annan tog mig i armen o sa "nej, nu slutar du" :)
Post a Comment