Alltid när ett år har gått ur tiden och man överlevt smällandet i blotta förskräckelsen och sen går omkring bland gamla skumvinskorkar i två veckor, så slår det mig hur jag oftast lämnar åren bakom mig likt rosk bara. Jag minns sällan någonting av ett år som gick, än mindre funderar jag på det eller reflekterar över vad jag har lärt mig eller upplevt. Mestadels är jag bara glad för att den mörkaste tiden är avklarad, antar jag. Sen kommer det som mormor kallade för oxveckorna; veckorna fram till sportlovet (hon var OCKSÅ lärare) - dvs veckorna fram till slutet av februari då man bara sliter på utan helger och högtider.
I år känns det lite annorlunda - det känns som att det faktiskt finns nån slags betydelsefull skillnad mellan år 2013 och år 2014. Vilken, det vet jag inte ännu. Det bara känns som att år 2014 kommer att bli ett år som går till historien som ett händelserikt år, både för världen och för mig.
3 comments:
"Det bara känns som att år 2014 kommer att bli ett år som går till historien som ett händelserikt år", skrev du 3 januari...
...med tanke på Krim så måst man ju säja att du har siargåvor :)
Och: ta ingen större stress med tenter o dyl...man behöver int bli färdig så herrans fort, man måst ju få tänka oxå!!!
Själv fyllde jag 60 för 5 år sen och tänker vänta ett tag med att känna mej som 65. I själva verket känner jag mej helt sifferbefriad. Ha de gott!
Roligt att du tog notis om min uppenbara siargåva :)
...den där kommentaren skulle alltså komma från mig, blogginnehavaren, Lottapotta. Var inloggad med fel konto.
Post a Comment