Dagen idag har varit en om möjligt ännu mer diffus och närapå katastrofalt lullig dag än igår. Kunde inte sova gott alls IGEN, vilket ledde till att jag röt åt sängkamratsproletären som ska upp kl 6 om morgonen (inte snällt) eftersom jag tyckte att hen hela tiden låg där jag ville ligga, eller låg med utandningsluften där som jag hade tänkt andas in, eller allt sånt där, man förstår. När jag nån gång väl somnade närmare femtiden, drömde jag IGEN märkvärdiga drömmar, den här gången om underliga låtarrangemang och live-shower, jag hade två repliker på japanska - skulle ropa "Tokyo, välkommen välkommen välkommen välkommen!" samtidigt som nån spelade hårt på elgitarr och sen "Tampere, välkommen välkommen välkommen välkommen!" Sen var det nån japansk artists namn också som man skulle ropa, men det var så diffust att jag inte kommer ihåg det. Undrade vad det var för mening med det hela när ändå gitarren överröstade hela spektaklet. Samtidigt var jag stressad för att komma ihåg rätt saker.
Man förstår ju att jag var slut när jag vaknade, inkapslad, öm i nacken och lam inunder varma täcket, allt kändes sådär att nä nu VÄGRAR jag tamejtusan stiga upp här. Fastän man vet att det tjänar ingenting till. Och sen var den dagen naturligtvis förstörd. Hade jobbtur, gick dit och stod där som ett spöke, läste en text jag ska opponera, blev aldrig piggare, kaffefiltren var slit. Gick hem och for ut och sprang ett varv, det var ett helvete men jag hade inte tid att gå. Duschade, gick och sova. Sen hade J lagat en hel höna mittiallt: ris, sås och hela faderullan. Det var fantastiskt. Sen jobbtur igen. Gubbar med blåsinstrument, glögg och kladd, julmusik som lät infernaliskt lustig, som om hornen var fulla med glögg. Spelglada gubbar. Jag drack en glögg och kände mig sjuk. Sen glömde min jobbkumpan och jag nyckeln så vi hamnade ringa efter Securitas och allt blev onödigt omständigt, men jag kom hem och nu borde jag skriva.
Den här bloggen börjar mer och mer te sig som nån slags vimmelkantig dagbok.
No comments:
Post a Comment