Att promenera med hund

Idag; halkar fram på fruset slask, nyser mot solen. Mot Itäharju är vi på väg, jag och hunden, min ständiga följeslagare, mitt dåliga beslut, min livskamrat, min katastrof. Tänker att en av orsakerna till att hunden hör till mina favoritdjur är att den också uppskattar att flanera mållöst omkring. Den kanske inte delar samma intresse som jag, dvs intresse för byggnader, arkitektur och fulhet/snygghet i stan, men den uppskattar att promenera. Egentligen hade jag helst spenderat dagarna genom att promenera med olika hundar. Jag kunde ha en nyckelknippa med än 5-6 olika nycklar i. Sen hade jag bara gått omkring och turvis tagit ut olika ensamma hundstackare som sitter ensamma om dagarna.