Låg i kalsångerna och kom ihåg; föreläsning!!! Sju minuter kvar och hann bra. Vi har haft en kurs om populärkultur, och jag måste säga att jag är så trött på att hålla på med musikvetenskap, eftersom allt vi gör å ena sidan känns så hemskt gammaldags och å andra sidan så fruktansvärt onödigt. Dagens uppgift var att fundera på en inautentisk samt en autentisk artist och motivera. Jag visste ju hur det här skulle gå; alla skulle skriva att Beatles och Atari Teenage Riot är äkta samt att Pink och Britney Spears är oäkta. Slut diskuterat. We love rock, punk, framåtsträvande karlar och genier här på musikvetenskapen.
Jag hade såna svårigheter med det här att min uppgift bestod av två sidor förklaring till varför sånt här är komplicerat och helst bör undvikas, och sen en halv sida motvillig skrift om Die Antwoord och Lady Gaga. Sen fick jag skämmas när jag förklarade Die Antwoords storhet för intresserade föreläsningsdeltagare, varpå professorn visade upp en youtube-video av Die Antwoord som var så satans dålig! Alltå hoho, helt kanonskit, nåt med "ai-ai-ai - I am your butterfly". Det är ju inte så att Die Antwoord automatiskt bara strör kring sig guldpärlor. Inte för att det spelar nån roll heller, man ska inte lyssna på musiken bokstavligt liksom, man ska se Die Antwoord mer som ett fenomen. Ja, eller någo. Det är just sånt här som jag inte orkar diskutera eftersom det är så TOTALT personligt, subjektivt, onödigt, pointless. Man hade lika gärna kunnat diskutera kålpuddingens höga eller låga position i kostcirkeln. Men jag bara kände hur föraktet steg som ett svart moln upp från alla äkta-musik-älskande medstuderande. Synth. Dålig sång. Rap. Nämen USCH. Förkastligt!
Den häran.... öööh.. Janne Strang heter han väl (svenskfinlands mest generaliserande musikvetare?), skrev också nån sån där... ööööhm... kolumn. Om rock eller nåt sånt. Om det här med dom där skivbolagsnissarna som int förstååååår när det spelas äkta musiiik.
No comments:
Post a Comment