Den dag som idag är

Så har vi kommit till den tiden på månaden då den ena rajvaren tar vid där den andra slutar. Jag hade idag bestämt att jag måste börja rita mina julkalendersluckor om det ska finnas en chans till att jag ska hinna trycka upp pappersexemplar i år - för det är tanken. Ja, tanken är faktiskt att det ska finnas enbart papperskalendrar i år, och att de som vill ha dem får pröjsa för dem. Nätfenomen är så igår. Handfasta grejer som man kan ta på är det nästa stora. Förra årets julkalender kan ni titta på här.
Hur som helst, blev så förbannad idag när jag insåg att jag inte hade hållit mitt löfte att börja rita på kalendern så jag svor och divlade och beskyllde J för att vara en usel yogadragare. Nej, det gjorde jag inte alls, men jag sa "jag tål inte när du är ledare".
Sen ritade jag en ruta, ilsket och spretigt blev det.

Detta har hänt:

1. Vi åt lyxpasta. Jag sa att vad är det för skillnad om det är lyx eller inte, det är ju bara mjöl o vatten i varje fall. Mer skillnad är det till exempel på en ekologisk- och en icke-ekologisk grönsak. Den ena är besprutad, den andra inte. Min poäng gick inte hem.

2. Vi har sett på Ex on the beach. Vår intelligensnivå sjönk genast betydligt.

3. Jag hade igår en diskussion med en amerikansk dam på Facebook. Har en massa "vänner" där, har ingen aning om vilka de är, vi utbyter mestadels bara tjänster för Bingo Blitz. Jepp. Nå, ibland händer det att nån börjar diskutera med en, som igår. Damen ville prompt berätta om nåt slags "federal grant program" som man kan apply for och att hon hade fått forty thousand dooolaaars. Hon undrade om hon skulle ge mig kontaktuppgifterna till hennes lawyer. Hur jag än sa att jag inte är from the US, "I am in Europe, Finland" så FÖRSTOD hon inte, hon bara babblade på om detta sida upp och sida ner. Och jag skrev att "I'm really happy for you" och andra saker, men hon fattade inte.
Och jag tänte bara att hur dum kan man vara? Hur dum kan en vuxen människa vara, så den börjar babbla om nåt oväsentligt med en människa hon överhuvudtaget inte känner, samt att det inte går hem att någon inte är amerikan? Jag blev helt vitblåst i hjärnan av den där diskussionen och att tänka på den. Det var som att tala med en tejpad dammboll som har lärt sig använda ett tangentbord. Jag skulle avsluta diskussionen med att säga att jag måste gå i säng, men kom att tänka på tidsskillnaden och att hon aldrig skulle förstå att klockan här är nånting annat än klockan in the US, så jag stack bara vid ett lägligt tillfälle.