Borde egentligen inte skriva nånting alls här nu, har inte tid, men vill ändå. Idag far vi till Nötö med ett lass tavara! Hurra. Snart börjar det, skärilivet, på allvar. Snart får man se hur det går för vårt café. Så pirrigt känns det verkligen, tänk om jag inte kan det liksom? Kassamaskinen, kundbetjäning, sånt där. Tänk om J blir i strid med alla och jag står där som ett fån med brett smil och försöker släta över.
Ja men usch, nu dusch. Det är för jävligt, varför är man inte självrenande som människa?
No comments:
Post a Comment