"Det är så skönt när du inte påminner mig om att jag är en jävla mördare hela tiden"

Det blir många inlägg på raken idag, men det var en annan grej jag också kom att tänka på.
På jobbet har det sådär an efter kommit fram att jag är vegetarian. Det var en gång en som sa att jag verkar ha en så sund attityd till vegetarianismen och köttätande, eller hur hen nu uttryckte det. Poängen var i varje fall att jag inte verkade för påprackande med mina ideologier, eller för seriös med mitt vegeskap. Hah! När hen sade det där hade jag ju lust att trycka upp ett grislår i ansiktet på hen – ett fett, oetiskt grislår från Atria. Det, att jag inte prackar på andra om min vegetarianism eller retar folk för att de äter kött, det är pga ren och skär apati, en känsla av att det inte skulle leda nån vart ändå och antagligen en rädsla för att profilera mig som en besvärlig typ. Det är inget jag är stolt över och inget jag vill eller behöver höra några komplimanger för. Att "det är så skönt när du inte påminner mig om att jag är en jävla mördare hela tiden". Hah! Alltså mänskor är så jävla pissiga. Fy fan vad jag hatar mänskor idag.