Först tyckte jag lite synd om mig själv men sen såg jag den här (dvs så långt jag förmådde se innan kossorna kom i bild och jag fick hjärtklappning). Nu kan jag knappt nånting mer. Undrar hur det känns att vara en sån där som ser på lustiga filmer för att bli på bra humör?
Jag blev lite rädd för mig själv idag för jag kände plötsligt ett sånt genuint hat gentemot ett par barn på jobbet. De hade precis fått en glass, en fin pehmis med chokosås och grejer. När de hade ätit upp glassen, så ville de ha en till. De drog till med ett sånt där ihärdigt gnäll om en till glass, som om det liksom var möjligt. Den ena föreslog till och med att de skulle få dela på en. Jag satt bara och undrade var det gick såhär fel, att de tror att det finns en möjlighet i världen att de skulle få en till glass, när de precis har tryckt in en glassfan i nunan på sig? Och ja, så kändes världen som en sån jäkla skit-plats, i vilken somliga har det så alldeles för jävla bra, medan andra, djur eller människor, har ett rent helvete. Jag blev så jäkla sur och besviken. Ja, jag blev faktiskt illa berörd, nu när jag tänker på det.
No comments:
Post a Comment