...att stressen över att inte ha nåt jobb. Den är över nu. Jag har ett jobb att gå till, varje dag. Pinan över att inte veta vafan man ska göra är inte aktuell, inte just nu. Det är bra att påminna sig om det, tror jag. Annars är det lätt att man bara går över till nästa grej att klaga på (som novembermörket) och undgår att notera att en väsentlig grej faktiskt har ordnat sig här under höstens lopp!
Om ni underar varför jag skriver blogginlägg stup i kvarten så är det för att jag Facebook-strejkar och försöker göra det till månadens slut. Jag loggar fortfarande in där om det kommer nån notifikation eller liknande, men jag försöker undvika att scrolla, läsa och kommentera, eftersom jag tycker att det tar så mycket onödig tid och energi av en, det där ständiga flödet av i princip inte så mycket.
No comments:
Post a Comment