Satans snäll-jag

Ingen bra dag detta. Hade varit hur bra som helst om jag inte hade gått och SABBAT DET IGEN genom min enfaldiga vilja att vara andra till lags. Gick och lånade ut J:s vintage Laney rörförstärkare i fredags, det är ett par bekanta som vill börja träna i vår träningslokal med sitt bänd - och så kom de då och hade typ ingenting med sig, och behövde typ allt. Och vad gör jag? Jo, gladeligen säger jag att det säkert går bra att låna det här och det där, jag frågar ingenting, utan ANTAR BARA att det går att sätta på J:s förstärkare och använda den, utan att veta något om hur man ska göra för att sätta på rörförstärkare i allmänhet. Och nu är den så klart sönder. Den slocknade direkt idag när han satt på den och det harmar så mycket så jag knappt kan beskriva hur mycket någonting kan harma- speciellt som J är så SATANS SNÄLL också och inte ens blir arg - nä, som den balanserade och förnuftiga människa han är så ids han inte gråta över spilld mjölk utan håller bara gott humör och istället får jag gå här och vilja dunka huvudet i väggen för att jag är en sån förbannad idiot. På riktigt, har inte känt mig som en sådan här idiot sedan jag lyfte fel kassar från Eivor (också bara för att vara snäll, satans snäll-jag) och hamnade pröjsa 200 euro för nåns mediciner som skulle till Jurmo och inte till Nötö.