Ibland när jag verkligen inte har några idéer så brukar jag planlöst surfa runt och låta mig inspireras. Tror jag i alla fall. För det som ser ut som nån slags "inspirationssurfning" börjar jag nu tro att är ren och skär lättja och undanflykt från vardagen, ett knarkande av feelgood-grejer. Jag brukar gå in på tips-sidor och läsa om hur man gör olika sorters kex, idésidor om hur man lätt gör en väska eller klänning, eller sidor med fantastiska teckningar som jag inbillar mig att jag nån gång ska försöka kopiera. Mitt i allt uppenbarar det sig en helt fantastisk blompelare, gjord av tidningspapper! Åhå, man kan vika T-skjortor sådär, på japanskt vis! De värsta är självhjälpssidorna eller guiderna till ett bättre liv. Jag läser att man ska ta en tyst stund för sig själv varje dag, minst 10 minuter då man bara sitter och slappnar av. Jag tänker att oj så fiffigt. Tänk vad fint det ska bli när jag börjar med det!
Nu har jag hittat bokmärken lika gamla som den här datorn och varit tvungen att erkänna för mig själv att hela det här beteendet är ännu bara en muka-produktiv aktivitet bland alla andra muka-produktiva aktiviteter jag håller på med. Det är ett slags låtsasplanerande och -organiserande inför framtiden. Det erbjuder en vision om hur man kunde göra, om man vore ens det minsta handlingskraftig och initiativrik. Inspirationssurfandet är en undanflykt från att göra verkliga grejer, liksom alla andra undanflykter. Jag kan titta på hemlagade smycken så mycket jag vill men mina händer kommer knappast att göra några egna.
2 comments:
Det finns få människor jag är så enerverande avundsjuk på som de som fan bara GÖR SAKER och LYCKAS med dem också. För mig tycks alltid saker och ting komma i vägen, t.o.m. när jag inte bara själv undviker/skjuter på. Det är material som saknas och redskap som inte funkar, nålar som går av på symaskinen och fingrar som blöder ner hela ståltrådsrullen. Huhhu.
Jo, fan ta speciellt de där perfekta måltidsbilderna på FB, "jag slängde ihop en orientalisk omelett". Men hördu, om du redan har satt dig ner vid en symaskin o trätt tråden på, så är du en vinnare i mina ögon. Sen får det gå som det vill. Min symaskin står längst upp i skåpet. När jag köpte den var det AKUT, så mycket hade jag att sy! Sen har jag sytt på den cirka 2 gånger. Västerländsk apati, part 39225.
Post a Comment