Vet ni när man får lust att skriva något man absolut inte får som kommentar åt nån på FB? (Nää. Ingen kan relatera.) Som när jag just ville skriva "jag hatar teater" under en oskyldig uppmaning till folk att gå och se på en viss föreställning.
Men fy äckel vad jag (i allmänhet) avskyr teater. Det kan ha att göra med att jag som yngre var så jäkla fascinerad av skådespelare, för att sen senare upptäcka att största delen är stroppiga douchebags, som hör till den mänskotypen som ska utropa saker belevat hela tiden och slå sig för pannan och skratta överdrivet högt och gud vet vad. Teaterfolk ser sig som snäppet bättre än vanliga mänskor, enbart för att de har kapaciteten att leva sig in i en annan mänskas liv och (oftast dåligt) härma en annan människas personlighet. Alltså wow. Sen säger de sina repliker på ett konstlat sätt, eftersom det konstlade i deras besudlade teateröron låter naturligt och äkta, så som människan (enligt teaterfolk) BORDE prata (läs: inte som de lägre samhällsklassernas slang och tjafs). Och sen ska man som publik sitta o se på de mest konstlade situationer som om de vore riktiga. Nä, ta mig till en förortskrog.
No comments:
Post a Comment