Om att vara stark nog att ge upp och sånt skitprat

"Giving up doesnt always mean you are weak, sometimes it means that you are strong enough to let go."

En FB-status. Jag blev och tänka på det där påståendet, att vem skriver sånt, vem tar en sån mening till sig? Jo, sådana som redan har fått en massa saker till stånd, en sån som antagligen jobbar röven av sig exakt hela tiden och får ångest när hen inte orkar med en enda liten uppgift. Jag tänkte på det där påståendet, att just sånt där borde en sån som jag aldrig läsa. Att läsa en sån där sak innebär för mig att jag utur intet får för mig att jag kan avsluta allt jag håller på med och istället drischa i tre veckor. Jag tar vartenda litet budskap om att ta det lugnt på största allvar. En sån som jag borde bara läsa saker om "hard work" och "lön för mödan" tror jag.
Sen funderade jag på det här med "strong enough". Är man verkligen "stark nog att ge upp nånting"? Är det inte bara tjafs egentligen? Ger man upp så ger man upp och orkar man till slutet ja, bra, då orkade man. Det kommer hela tiden nya saker att ge upp med, som till exempel syprojektet, låten jag har hållit på med i tre månader, dragspelandet, pianospelandet, fotograferandet, tecknandet, skrivandet, matlagandet - jag kan ur ärmen dra upp femton saker jag har gett upp med. Vad är det för starkt med det? Är jag så förbannat stark för att jag vågar säga att ok, nu orkar jag faktiskt inte mera med det här, nu tänker jag släppa en prupp och koka kaffe istället? Skitprat.