Torsdagshandlingsförlamning

Idag är det så urbota grått och mörkt så till och med min svamplampa lyser mitt på dan (den är ljuskänslig). Och det regnar och sköthunden som inte har nåt emot regn drar, medan egen hund släpar efter bakom en. Själv går man i mitten med två band som är raka framför och bakom en, känns sådär lagom lustigt. Jag är så RASTLÖS, så full av liv och lust att göra saker, men ingenting händer riktigt, och jag förmår inte ta tag i de där RIKTIGT stora sakerna, eftersom det känns som att jag behöver ordentligt med tid för dom. Så slutresultatet är att jag bara sitter här och drar i lösa små trådar, kommer inte riktigt någon vart. Ser fram emot helgen och littskapskursen, att få ta del av andras texter och skriva egna nya, och sen julfesten såklart. Ska uppträda med en sång medan en annan littskapsdeltagare mellan verserna kommer att läsa dikt och jag är så BYXBRAKAPEPPAD inför detta så jag hela tiden frågar mig att varför är det inte lördag nu, nu, nu? Har börjat spela gitarr och det är så skönt med gitarr, det plinkar så trevligt och det är så fint och överraskande att trycka ner olika strängar och hitta ackordföljer på detta, för mig rätt okända, instrument. Har tänkt få ihop än fem låtar till en repertoar, för det är alltid bra att ha en gitarrepertoar, tänker jag mig.