Något annat än vinterjackor

Blev vänligt uppmuntrad till att skriva om något annat än fula vinterjackor eftersom det kommer att länkas till den här bloggen från andra ställen i morgon. Det rör sig naturligtvis om dokumentären Nutidsångest som jag gått och haft klåfingrarna med i, musik kommer det bli och min nuna så till den grad att ni alla snart kommer att vända huvudena bort i fall ni ser mina sneda framtänder ännu en gång. Skämt å sido, det är väl högst antagligen mest jag som känner såhär inför att se mig själv liksom överallt varje dag. Vet inte hur ni andra känner inför att se er själva på foto/film? Jag får i varje fall ett grymt behov av att gå nånstans och dra ett skynke över mig, göra om allt, byta identitet och börja arbeta som grävande journalist.
Nej, det är väl inte riktigt plats för självkritiska funderingar såhär kvällen innan premiär. I morgon fredag ska ni bänka er inför kanal 5 klockan 20.00 för då kommer jag att sjunga så hjärtanen brister i hela 28 minuter! Och talar gör jag också, allting in på huden otvättat och purt! Är jag intressant nog att uppehålla en hel publik i så många minuter? NATURLIGTVIS.

Här får ni ett till smakprov med video från skog och mark, med en melodi och harmonier som jag verkligen uppriktigt gillar. Låten kom till en morgonnatt, början-orden bara fanns där och bakgrundsknäppet, den skrev sig själv denna kan man tycka. När det blev besvärligt med texten gick jag ut med hunden och sen skrev sig resten. Minns till och med var jag gick när orden "ingen ser mig, ingen vet var jag går, här har jag traskat runt i fyra år, jag såg en stjärna falla ner igår" kom till mig – jag brakade genom snåren bakom Koroinen mellan ån och promenadvägen (där finns en hemlig, nästan igenvuxen stig, så vet ni det) och hamnade plita ned orden på baksidan av ett skrynkligt kvitto. Man går aldrig pappers- och pennlös när man har låtskriveri på gång. I det här sammanhanget är det lite olyckligt att själva början-strofen till sången faktiskt blev aningen falsk, antar att jag inte hade tålamod att ändra på det när jag väl märkte det, det är fruktansvärt med mig när jag inte ens har tålamod att slipa på sånt som skulle placera mig själv i ett bättre ljus. Det här med sång är heller inte min starka sida (ingen ironi) men jag har typ gjort vad jag kan. NÅMEN VETTNI DET BLEV HELT OKEJ detta, nu ska vi inte vara kritiska.