Sjukdag

[Första inlägget på evigheter som inte handlar om mig och min blåtira]
Känslan av att vara sjuk, den är mångfacetterad. Har ibland svårt att skilja mellan känslan att vara fysiskt och psykiskt sjuk, dvs förkylningen kan krypa på en likt ett psykiskt illamående. Inte gör det saken bättre heller att jag fick flunssan i samband med grym baksmälla och inte kunde identifiera den förrän en dag senare. Man återhämtar sig liksom från en grym krabbis och inser att grymheten delvis låg i en förkylning.
NÅ VÄL. Livet går väl vidare. Jag har idag varit sjukanmäld så jag har inte gått på jobb, vilket passade mig utmärkt, vilket ytterligare spädde på den där angstiga känslan av att såna där "normala" arbetsmiljöer kanske ändå inte är för mig. Så här har jag suttit och känt mig sjuk på många olika plan. Tänker ibland också att det är helt naturligt att en människa som kan känna en sån otrolig entusiasm över små simpla saker, också kan känna sig så totalt på bottnen bara någon dag efteråt. Så funkar det bara. Allt jämnar ut sig. (Skillnaden mellan att vara 25 och 35 är också att man för tio år sedan kanske skulle ha varit i panik över att man eventuellt har en personlighetsstörning, är "rubbad" och behöver hjälp, men att man nu bara resonerar som att "äh, så funkar det.")
En sak var jag dock säker på idag, och det var att det enda jag vill ha i matväg är stekt fisk, potatismos och ugnstomater på stjälk. Sådana idéer kan man få när man är lite psykiskt instabil, att det finns enstaka utpekade maträtter som skulle göra saker avsevärt bättre.