Inte angstigt alls! Bara lätt och kiva.

Jag har sökt mig österut mot hemtrakterna, österut och sen neråt mot havet, mot där jag kommer ifrån och sånt blahi blaha som man kan skriva mycket om. Har sett på suddiga foton från mors St:Petersburgsresa, druckit skumvin, rött vin och vitt vin, lyssnat på Stefan Demert och far som kiknar till sångtexterna och räknar nu med att få sova en lång och skön natt i gamla, dammiga lakan i bakrummet, i vars skåp man kan hitta malätna plädar från gångna tider. Jag har hittills kanske haft den bästa sommaren på åtminstone fem år. Kanhända är det en inställningsfråga, eller så har det att göra med att allt helt enkelt bara blir bättre ju äldre man blir, att det helt enkelt är så det fungerar. Hunden är nöjd - jag är nöjd, och jag har sedan helgen jag berättade om sist haft en annan helg som var minst lika underhållande, överraskande och full av liv. Gatusetet fick tillökning med J på elektrisk ståbas; underhöll Åbo mitt i natten och kände oss bara mer odödliga, mer på gång och mer levande. Och sen hade vi en annan helt underbar söndagsspelning på Sointu med Väinö Grön. Gamla skivor, bekanta och halvbekanta mänskor, lull och bekvämligheter.
Nu på fredag drar vi till Träskända (vet, det svenska namnet låter sökt - Järvenpää ska det vara) och spela på krog, sen blir det Ilofestival. Jag har fått lov att låna en bastrumma av en gammal borgåvän, det blir roudas och kanske öl på torsdan och vet ni det känns inte angstigt alls! Bara lätt och kiva. Ska få gäster från Tyskland i mitten av juli och dra med dom på grillfest i skogen.

Imorrn ska vi dra ner papegojornas gamla hus samt ett par döda träd. Ska försöka få ett par bilder tagna av spektaklet.