Det är ingenting för mig. När det finns en diversitet av matvaror att välja ifrån, när man för länge sen kom på att man kan värma upp maten för att kroppen ska kunna få ut mer av den - varför, varför skulle man då äta raw food? Det finns antagligen bara ett svar på den frågan; för att västerlänningar i allmänhet äter för mycket.
Jag lyckades med att äta raw food hela dan igår, men inte var det roligt. Magen var uppsvälld som en fotboll, kände mig full av gräs men inte mätt, bara slö och pruttig. Spelade tennis en timme på kvällen och sen var jag ju sådär utsvulten som man är efter en ansträngning; ett par smörgåsar eller ris, pasta eller vad som helst hade suttit väl efter det; men nej - nu skulle man bara äta nötter, gurka, sallad, frukt, upptinade ärter och majs istället. Vräkte i mig päron, banan, lite nötter och ett helt salladshuvud och kände mig sen däst, stinn och totalt otillfredsställd. Gick och sova tidigare fast utan att somna.
Som vanligt är såna här dieter ingenting för mig. Dessutom tror jag att man blir sjuk om man tänker för mycket på mat, rent psykiskt alltså. Alla de här som håller reda på vad alla konserveringsämnen heter och i vilka chips det finns natriumglutamat, vilka morötter och tomater som är odlade i hurdana omständigheter - har ni märkt en sak som dom har gemensamt? Jo, dom ter sig sällan särskilt välmående. Jag tror helt enkelt att rent och skärt bondförnuft och en slags matglädje samt en viss obryddhet när det gäller vad man stoppar i sig, i längden gör en friskare och sundare än att ständigt jaga ohälsosamma ingredienser, suga på probiotiska smoothies och dricka chakrabalanserande örtbrygder.
No comments:
Post a Comment