Thursday, March 31, 2016
Vi lallar vidare
Urk, fick en sådan noja sen anonymousen lite läxade upp mig likt jag själv ibland brukar göra i kommentarfältet nedanför. Tänkte att om det är min skrivhandledare (gulp) eller nån annan respektingivande person som inte orkar se mig lalla. Nå väl. Jag vill ju inte utge mig själv som en bortskämd fåntratt även om jag är en. Jag vill bara ibland välta ut skiten för att få ord på den, för att det känns bättre efteråt, för att jag faktiskt tror på den, för stunden. Och nej, jag mår fortfarande inte bra – jag är fruktansvärt missnöjd med mig själv och så är det nu bara. Världen är inte skyldig någon någon och ja, det är visst nog upp till var och en att arbeta målinriktat mot det man vill, men när alla har så olika förutsättningar och jag nu bara tycker att jag int kan. För så känns det, att jag inte kan. Men jag ska väl visst fan kunna, på något sätt, nån gång.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jag lovar på heder och samvete att vi inte har någon relation till varandra öht i verkliga världen. Jag är heller ingen auktoritet i ngt fält utan tvärtom en som försöker mejsla ut min egen plats på egen hand. Ta d int så, om ja ska säga som det är så var det nog till hälften mig själv jag läxade upp även om det va dig det gick ut över... gnälla-by-proxy.
Hur som helst, jag kollar in din blogg varje vecka och har gjort det de senaste... 4 åren kanske? Jag tror det började med att jag läste en text som du skrivit om din bror och den var bara så i alla stycken briljant litteratur att jag var tvungen o fortsätta titta in. Så det jag vill säga är att jag tycker att du är grym och vad du än annars gör med ditt liv så hoppas jag att du skriver en bok någon gång, jag skulle köpa den.
Ett till tips innan jag återgår till tystnaden så är att kolla in Jason Horejs på youtube, han är en galleriägare som har väldigt bildande podcasts tillsammans med Jason Barney, en författare som skrivit om hur kreativa människor kan och bör ta sig fram! Väldigt bra!
Mvh Hövding många ögon
Ps och du KAN, annars hade jag inte kommit tillbaka hit regelbundet de senaste sju åren (kom på att d måste vara närmare sju än fyra, kan det stämma, jag känner mig gammal) ds
Åh, blir så himla glad av det där. Det är ju faktiskt en av poängerna med varför man överhuvudtaget skriver offentligt; dvs att det KAN dyka upp nån sån där som känner igen sig och vill läsa mera. Det är ju sånt man hoppas på.
Ja, det kan vara sju år.. herregud.
Och jo, minns den där texten om brorsan. Det kan eventuellt komma nya sådana i sommar, hehe, han håller lite på att eventuellt spåra ut igen verkar det som.
Hah, jo, visst KAN du. Bloggar!! OMG.
Post a Comment