Åh, jag kommer på mig själv med att tänka samma tankar som jag tänkte i lågstadiet, nämligen att kollektivt göra uppror, att INTE GÅ till skolan. Minns att jag tänkte att om hela klassen hade kommit överens om att bara inte gå till skolan en dag, då skulle det inte ha funnits något för lärarna att göra, inga syndabockar, inga ensklilda straff, bara läraren som ett stort frågetecken ensam vid katedern. På samma sätt tänker jag nu, när jag ska börja jobba imorgon. Varför går man? Varför bestämmer inte alla sig för helt enkelt inte gå en dag eller så? Om folket helt enkelt skulle vägra, vad skulle det leda till? Jag skulle bara nån gång villa prova en sån här sak innan jag dör.
När jag tänker efter så funkade klassamhörighet i högstadiet jävligt bra när det gällde att vara elak. Vi radade alla våra skolväskor framför klassrumsdörren för att reta upp en viss lättretlig lärare. Och visst lyckades det. Synd bara att man inte såg mycket mer av det där strålande samarbetet när det kom till att göra nånting vettigt (som att bestämma sig för att bli hemma en dag.)
No comments:
Post a Comment