Historien om Ann-Lois som blev tyst

Hej blogg! Idag fyller du fem år. Mitt första inlägg handlade inte om någonting, så i dess ära ska jag berätta en historia som heller inte handlar om så mycket, inspirerat av det här fina inlägget.

En dag bestämde sig Ann-Lois för att sluta prata. Hon tyckte att hon hade sagt tillräckligt och att det hon ville säga ändå sällan kom ut som det skulle, så hon kunde lika bra sluta prata och enbart fortsätta skriva. När folk frågade henne saker svarade hon att hon inte pratar. "Men du pratar ju visst det", envisades folk med att svara, "du sade ju just att du inte pratar", varpå Ann-Lois svarade att hon bara svarar på just den frågan för att sedan slippa prata i fortsättningen. Det funkade ganska bra.
Ann-Lois skrev viktiga uppsatser och ordnade seminarier som gick ut på att folk skulle sitta tysta, och det visade sig att folk gillade att vara tysta, då det plötsligt var kring själva tystheten man samlades. Ann-Lois namn spreds över hela Europa och andra började ta efter hennes koncept och slutade prata. Ann-Lois blev intervjuad i TV:n där det frågades efter hemligheten bakom hennes framgång, varpå hon svarade att hon inte pratar. "Men det gör du ju visst det, du pratade ju just", sade TV-reportern, varpå Ann-Lois svarade att hon bara svarar på just den frågan för att sedan slippa prata i fortsättningen. Det funkade ganska bra.
Tidningarna frågade efter intervjuer med Ann-Lois, varpå hon skriftligen svarade att hon går med på att publicera intervjuer i tidningarna, i fall allt sker per skrift. Tidningarna frågade om hemligheten bakom hennes framgång, varpå Ann-Lois svarade att det var att sluta prata. Ann-Louise fortsatte kommunicera genom små lappar som hon skrev saker på, till exempel "Jag är hungrig, ska vi gå och äta?" eller "Biologi är ett viktigt ämne, om man förstår det." Det funkade ganska bra.