Onödig uppdatering om mitt oerhört intressanta liv

Måste bara berätta vad som är på gång, trots att spänningsgraden inte är den största. Jag har anmält mig till kurser, FYRA STYCKEN. En som går på torsdan MELLAN ÅTTA OCH TIO. Jag ska upp klockan sju. Hur vi rent praktiskt ska fixa det här får vi se, men jag gillar ju såna här extrema tag och omväxling i vardagen, så att stiga upp sjutiden en vardag kommer att kännas ungefär som att vara i Mexiko.
En annan kurs handlar om musikjournalistik. Jag vet att jag kommer att sitta där med konstant hjärtklappning sen, ett sånt upprörande ämne som musikjournalistik (why does it even exist?) kan inte göra en annat än extremt upprörd, hela tiden. Jag HATAR musikjournalistik och siktar på att vara bäst i klassen.

Och här framöver

Dagens ramaskri: att jag i vissa situationer har en tendens att avdramatisera eller aktivt glömma bort hur det egentligen är eller vad som egentligen måste göras, allt för mitt eget välmåendes skull (ungefär som att lägga en våt kompress på en överstressad och psykotisk småbarnsmamma som kollapsat i tamburen, skillnaden är bara att jag varken är överstressad eller småbarnsmamma, men eventuellt lite psykotisk).
Nu har jag "upptäckt" att det krävs 25 p grundkurser i år (hör till magisterexamen, jovisst) så jag tänkte läsa religionsvetenskap! Ett program som lyder: Introduktion till religionsvetenskapen, Islam, Judendom och kristendom, Hinduism och Buddhism samt Nyreligiositet/samtida religioner vill jag ju bara inte missa.
Hur jag ska finansiera detta/lyckas med det här på ett år tillsammans med gradu, laudaaaattthurseminarium och andra kurser? Öhm, lite ströjobb, extrem snålhet och succé på andra plan.

"Inget minneskort" - en klassiker

Jag kan inte förstå att det snart är "paluu arkeen", ja vilken arki förresten, ja just det; den arki som menar att jag ska ta itu med kurser, gradu, tankeverksamhetsarbeten och sådana saker. Jag har ALDRIG förut varit såhär omotiverad – så omotiverad är jag att jag helt enkelt är tvungen att fortsätta, för annars skulle jag sluta totalt, aldrig mera återvända dit. Detta är min sista sommarvecka, och som vanligt sitter jag här och angstar lite smått, tänker på nästa vecka och att jag då är tvungen att visa mig inför folkmassor. Undrar om det syns på mig hurdan sommar jag har haft, om det syns på mig att jag blivit ett år äldre, att jag typ legat sönder soffan, att jag förgäves försöker motivera mig att göra ryggjumppa varje dag. Och ändå är det typ INGET som krävs av mig, trots det känns detta att ta på sig vettiga kläder helt oöverkomligt svårt.
Nåja, jag försöker att emellanåt komma ihåg att dra djupa andetag, att sommarstugan fortfarande finns och att vattnet därkring ännu inte är totalt igenvuxet eller förstört av någon kapsejsad oljetanker, att det inte går någon nöd på mig i världen, att jag har en hemtrevlig lägenhet här, en najs hund, en najsare-najsast pojkvän, att jag antagligen får stipendium om jag bara söker, att dom där serierna nog blir helt bra, att svampsäsongen snart börjar på allvar och så vidare, och så vidare.
Igår var jag i Mälikkälä-skogen och plockade kolossala mängder med stensopp. Jag börjar tokgilla de där svampturerna, mest för att jag börjar bli en sån pro så jag kan känna igen skogstyper och -mark och förutspå var svamparna kan tänkas växa. Det enda problemet är att jag inte är så bra på att tillreda svamp, så det blir lite enformigt att äta dom sen. Men jag kan i alla fall improvisera ihop en inläggning så det blir lite picklad svamp också.
Igår hittade jag också ett kranium av någo slag, troligtvis av mårdhund eller nåt sånt. Det såg häftigt ut, alla tänderna fanns kvar på sin plats men när jag puttade till det så gick nedre käkarna ur sina gängor. Skulle också fota fanskapet men när jag satte på kameran så blinkade den "inget minneskort". En klassiker.

Three Miles North of Molkom

Igår såg jag en sån där dokumentär som jag kommer att leva med, tala om och fundera på i veckor, nämligen den Three miles north of Molkom. Jag är så otroligt dålig på att beskriva vad dokumentärer handlar om eller recensera, eftersom jag tycker att jag fäster mig vid enskilda detaljer bara - men den här gjorde intryck alltså.
Handlar om ett sånt där hippiemöte i Sverige; en gathering dit det kommer en massa mänskor med tron på ALLTING; det som tycks vara så vanligt i dagens Europa, sökandet efter sammanhang och en religiös tro, så man tar lite av allt och gör det till nånting man tror är nytt. I den här dokumentären följer man med olika mänskor som av olika anledningar har hamnat på det där mötet. Och det händer olika saker med dom. Vissa förändras inte alls, för att dom är så i grunden fucked up. Jag fäste mig speciellt vid en otroligt skrämmande medelålders karl som såg sig som nån slags alfahane i det där gänget. Mätte sig med alla andra karlar, var passivt aggressiv, elak, småsint och osäker samt kallade sig själv Siddharta och var sådär fejk-helig så han kunde vara precis hur pissig som helst och ändå skylla ifrån sig att allt är gudomligt och alla upplevelser helt olika för alla, ungefär - vad som helst, man kan säga vafan som helst!
Störde mig på genusstrukturerna på ett sånt där ställe; så otroligt efterblivet; kvinnorna som unga, sexuella älvor eller äldre, olyckliga offer. Mannen som nån slags krigare, karlakarl; eller som ofarligt, androgynt skogsrå som ändå kan dejta än 3-4 kvinnor på en gång. Den här jäkla heteronormativiteten som präglar ett sånt där gäng och deras aktiviteter.

Och så fanns där en skeptisk australiensare, det bästa inslaget i hela dokumentären. Först väldigt negativt inställd, ligger i buskarna och hånar dessa hippiefåntrattar till en början, sen händer grejer, han börjar ställa frågor och intressera sig för mänskor där. Hans sätt att bara vara rätt ut sig själv skär sig så himla snyggt mot alla de här som sitter där och försöker vara muka-gudomliga. Speciellt den där Siddharta kan inte tåla australiensaren och konfrontationerna, minspelet och alltihopa är oslagbart. Se den här!

Distansen mellan mig och en eventuell valp som blir matad för att jag trycker på en virtuell knapp, är så oändligt lång och abstrakt.

"Mercury levels are 20 times higher in the Baltic Sea than in the North Atlantic. I've just signed the petition to save the Baltic Sea!"

Man drunknar i sånt här, tycker jag. Man gör sitt, klickar och sen händer... ingenting.
Det finns folk som klickar och sen andra som inte klickar, misstänker jag. De andra "ser inte" namninsamlingarna på internet, eller så irriterar de sig på dem, ser ett samband mellan människorna som ofta skriver på såna här och deras vilja att bli sedda som "bättre människor", tycker att dom nu bara vill visa upp hur jävla miljö- och samhällsmedvetna dom är. Det här är farligt. Det gör det hotande abstrakt, kan få verkliga problem att se ut som schablonmässiga meddelanden på sociala forum. Det leder till att många till slut inte tar några hot på allvar, vilket vi ju ser hela tiden redan. Allt är ju i princip på väg att barka åt helvete, tonfisken håller på att dö ut, finska viken är det riktigt på tok med, och ja, listan är lång, men ingen orkar nu riktigt bry sig. Uppgivenheten är också så stor, det är liksom så mycket som det är på tok med, så var ska man börja, ska man ge sitt liv till att varje dag kämpa för nånting, eller ska man istället bara hoppas på att allt på nåt sätt ordnar sig utan att man behöver göra så mycket? Det är klart att de flesta väljer att istället bara hoppas, eller kanske inte ens hoppas, utan att bara vänta och se. Många tänker säkert att det inte ens lönar sig att göra något för de största bovarna är ändå Kina, Ryssland, fabrikerna och Amerika, ju. Det här är en utveckling som jag e skiträdd för, verkligen.

Jag är medlem i Care2, en community som tillsammans med sponsorer fullkomligt existerar för hållbar utveckling, för att plantera träd, för att rädda stackars valpar, sköldpaddor, oceaner, förtryckta människor och allt man kan tänka sig. Jag vet inte om något av mina tio "daily clicks" går fram eller om någon puppy blir bottle fed när jag trycker på en knapp som ska göra så, men jag försöker tänka att det händer. Det här är konstigt, tycker jag. Distansen mellan mig och en eventuell valp som blir matad på grund av att jag trycker på en virtuell knapp, är så oändligt lång och abstrakt. Care 2 drar dessutom alla slags problem under samma kam och ibland blir det töntigt. En namninsamling kan handla om att stoppa genmodifierade träd medan en annan kan handla om att en stackars hund i rullstol ska få fortsätta leva. Då är nu enligt mig träden aningen viktigare än den där hunden, som man ändå kunde skona genom att låta vila i frid eller så.

Dagens program

Vår hundvakt no 1 ska flytta till Vanda och idag ska vi utnyttja henne för sista gången, gå på konstmuseum samt sitta på nåt hak och insupa supar och äta god mat.
Igår var jag ute och samlade maskrosblad. Läste att dom går bra att torka. Skulle nu bara dela med mig den infon. Och just är bastun klar. Vad skulle ni hellre välja: bastu eller balkong? Jag skulle nog nästan hellre ta balkong. Om den inte är direkt övanför en stökig väg, förstås.

Fyndiga malmöiter

Ibland när jag har tråkigt så brukar jag gå in och smygläsa på mina svenska vänners vänners FB-sidor. Varför? För att dom är så jäkla snabba i käften. Och FYNDIGA. Man ter sig själv som en jäkla blekfis i jämförelse. Inte undra på att jag satt tyst i 2 år medan jag bodde i Malmö. Dom drog in tiopoängare HELA TIDEN. Om jag skulle försöka på att säga nånting så kände jag mig som Toffe Taxell som försöker dra ett skämt. Tystade fort ner mig själv.
Hör bara på det här till exempel, random exempel från folks statusuppdateringar och kommentarer:

"–Jag ska köpa ett strykjärn. Vad är det för skillnad på dem? Varför kostar vissa strykjärn 90 kronor och vissa 800 kronor? Behöver jag en justerbar ångpuff? Vad är en justerbar ångpuff?
–Ångpuff, guldbeläggning på strykytan, självlysande sladd, pausfågel och distknapp, det är minimum vad du behöver."

"Förkyyyyyld. Måste sluta äta tuggummin intryckta i bussäten."

"Grolsch Block Party är typexemplet på borgerlig kulturpolitik: kulturen ska till huvudsak finansieras av företag, och det som dessa företag tänker att de kan tjäna pengar på styr kulturutbudet.
–Saker kostar pengar och ska finansieras men det här är som en inverterad julgran, istället för att Grolsch är pyntet i granen som är själva händelsen, så är händelsen ett slags dekoration för granen som är Grolsch."

"Börjar man en krönika med detta: Jag äger inga gummistövlar, inte sedan mina gröna Hunters blev stulna utanför min köksdörr i trädgården i Notting Hill för några år sedan, då är man sämre än Hitler.
–Lokko, nuförtiden ett skämt till musikjournalist. Skriver mer om märket på hans skor än artister.
–Har han nånsin lyckats?
–Han lyckades lura en hel nation att Dexys Midnight Runners är bra."

Jaja. Texten och metaforerna rinner ur dom bara. Undrar om det beror på att man talar svenska överallt, hela tiden? Det finns rum för språket att utvecklas, liksom. Eller nåt. Ska inte gå in på det.
Nu återstår frågan: är det fritt fram att stjäla andras Facebook-skrivelser till serieteckningar? Vad sen om dom märker det? Blir dom förbannade eller smickrade?

"Tää on vähän tämmönen", om genusstereotypier och hundar

Nu då jag är inne på det här med genus igen, så är det en annan sak som jag också gärna vill ta upp, nämligen det här med genusstereotyper och hundar (ni som är trötta på 1. genusdebatten och 2. hundsnack ska definitivt fortsätta läsa).
När jag är ute med Mili händer det ofta att jag träffar andra med hundar som med en viss rädsla i rösten hojtar "onks toi tyttö vai poika?" när hundarna intresserat närmar sig varandra. Då jag plikttroget svarar "tyttö" så andas den andra ut, säger "no sit ei oo mitään" och så får hundarna hälsa på varandra. Ägaren har härmed gett ett typiskt exempel på hur man stereotypt missuppfattar att hanar upplever andra hanar som ett hot och bara beter sig vänligt mot tikar. "Tää on vähän tämmönen" säger också folk ofta om sina hundar och man får bara lust att rätta dem: "Ei ku SÄ oot vähän tommonen".
Jag passar ibland en hanhund som enligt dess ägare också ogillar andra hanar. Med mig har den här hunden då varit snäll som en skål med plommonmos alltid då vi har träffat andra hanar; till och med mer vänligt inställd än min egen tik.

Antagligen bidrar ägarnas egen inställning till sina hundar också hur hundarna lär sig att bete sig; antar ägaren att hanen beter sig aggressivt mot andra hanar och alltid spänner sig och drar i kopplet då en annan hane närmar sig, ja då är det ju inte så konstigt om hunden också lär sig att de där andra pojkarna är det bäst att akta sig för, de är suspekta.
Jag har på hundforum ibland läst sinnessvaga kommentarer om hur folks tikar föredrar tjejiga prylar och så vidare, fånar som missförstår allting kommer det alltid att finnas. Men jag har egentligen aldrig tänkt på hur vårt stereotypa tänkande kring kön också präglar hur vi uppfostrar våra hundar. Inte för att det nu egentligen spelar så stor roll, det är bara synd. Folk som begriper sig ens det minsta på hundar vet ju att det inte alls är självklart att hanar alltid vill bråka med varandra. Hunden är ett fredligt flockdjur och kunde vara ett exempel för genusdebatten annars också; i en flock med friska, självsäkra hundar finns det då banne mig inga större beteendeskillnader mellan tikar och hanar.

Sello vill vara det mest säljande skithuset i regionen. Öhum, what do we need? Maybe a debattskapande, vanhanaikainen reklaami.

Vad är det som får en att likt ett rovdjur ge sig på en övermogen nektarin och slafsa i sig den, stående, på mindre än 30 sekunder mitt på golvet i köket?
Jo, artikeln om Sellos könsstereotypa reklam, samt kommentarfältet underom.

Vet ni vad jag är trött på? Jo, att samhället består av olika företag som tävlar.
Sello tävlar om kunder och att vara det mest säljande skithuset i regionen, typ. Vad behöver man då? Jo, en skandal-reklam som typ inte är en skandal, som är harmlös - som upprör "femenisterna" - de där håriga gubbkäringarna som ingen ändå tar på allvar (ursäkta att jag talar så nedlåtande om mig själv bland annat, men jag lovar att det är såhär dom resonerar på Sellos marknadsföringskontor).
Låt mig fortsätta, som upprör "femenisterna" och därigenom skapar lite debatt. Och vad gör lite debatt? Jo, naturligtvis att Sello får synlighet, uppmärksamhet. Och vad gör synlighet och uppmärksamhet med ett företag? Jo, baaara gott, godis, pängar hemåt.

Så det bästa man kan göra i den här situationen är typ att hålla käft, faktiskt. Hålla sig, INTE kommentera och upplysa fjantar som säger att flickors fallenhet för dockor och pojkars för bilar är biologiskt medfödd om hur det egentligen fungerar, INTE läxa upp fåntrattar som tjafsar om att vi i Finland inte behöver bli som dom där "genustramsande svenskarna", INTE BRY SIG.
Hur lätt är det? NÅ INTE NÅ JÄVLA LÄTT ALLS.
Vet ni vad jag också är trött på? Jo att feminister ska få tampas med beskyllningar om att fokusera på fel grejer, att tramsa och bry sig om petitesser – när det handlar om en skitluktande jävla elefant som har satt sig rätt ner i våra vardagsrum. Och den vägrar att flytta på sig, vet ni. Skitlukten sprids överallt, folk har vant sig så till den grad att de gärna tar omvägen kring elefantens gigantiska röv för att komma fram till teven samt tycker att skit ju luktar riktigt gott, egentligen.
Vet ni vad jag för det tredje är upprörd på? Jo, att man ibland försöker lösa ett stort problem genom att bara prompt vända på steken - sätta en hammare i en flickas hand och spänna änglavingar på en pojke. Vafan hjälper det? Det enda det bidrar till är att sätta ännu mer negativt ljus på feminister som försöker skapa andra värderingar här i samhället. Det är som att tvinga en drag queen att klä sig i enbart manliga kläder, som att säga att "hädanefter är hallon inte att rekommendera; här i huset äter vi enbart blåbär." Poängen är att folk ska få klä sig hur fan dom vill, använda vilka satans verktyg eller blommiga krukor dom vill, oberoende av kön, oberoende av sexuell läggning. Det är dit vi vill komma; att det inte ska vara nån skillnad om ens barn går till skolan i ljusröd eller blå lippis. Inte kan man ju attan tvinga en pojke att gå till skolan i ljusröd lippis heller, bara för att man vill visa att "mitt barn (dvs jag) är normbrytande"? Nej nu får ni fan ta och ge er.

P.S Jag använder könsneutrala koppel&halsband till min hund. Because she doesn't give a shit.

Surf-blackout

Internautare (™Linnea Portin):

Slås ni ibland av surf-blackout? Dvs man har många tankar på gång i huvudet, tankar på nästa nätsida man borde surfa in på. Men när man ska skriva in adressen - blackout. Man sitter och stirrar en stund.
Då känner jag mig sjuk i huvu. Bara så ni vet.

Och jag, jag har det så jävla allt för bra

Men ÅH, jag kan ju inte låta bli att dela en bit av mitt liv, fast jag lovade mig själv att det inte skulle bli nån självbekräftelses-utvältning av den här aktiviteten. Jag ritar serier

Det var som tusan att den där Helosan-tuben skulle råka stå där
mitt i alltihopa och fånga all uppmärksamhet.
Inte för att jag använder den ens. Den står nu bara där.

, och det är så HIMLA roligt. Jag bryr mig inte om så mycket annat just nu. Känner mig som Andy Warhol i produktionsstudion. Det värps ut alster på löpande band. Man utvecklar lite tekniker, man testar, man lär sig. Efteråt går man igenom och gallrar. Och så vidare, man förstår.

Den första skoldagen

Såhär i augusti då himlen blir sådär märkligt ljusare blå än normalt, då kommer de där vaga "back to school"-känslorna av olust tillbaka till mig, de ligger på lur nånstans i ryggmärgen. Även om jag nuförtiden älskar hösten, så kommer jag att tänka på hurtiga nittiotalsreklamer i tidningar, bilder på överdrivet glada barn med nya skolväskor, fåniga gummin, penaler och pennor och hur jag själv redan då avskydde hela den där rhumban, tampades med motstridiga känslor om att villa sätta mig på tvären och aldrig sen riktigt lärde mig att trivas i skolan, i förskolan, ens någonstans i hela den där ordningen. Och så minns jag vad skolstarten innebar för mig. Den innebar medvetandet om att mänskan lever i ett samhälle; om att det finns folk som vill bestämma, folk som tenderar att hamna efter, folk som mobbas, folk som mobbar, folk som är duktiga och motiverade hur tråkig rubriken än råkar vara, folk som kastar snöbollar, vuxna som är underbara, vuxna som är tafatta och glåmiga, och man själv som står där sen, hjälplös och oförmögen att påverka alltings gång. Och som jag sen längtade efter sommaren, redan dag ett, varje jävla skolår, varje jävla dag.

Till min första skoldag hade jag fått en gul, ny jacka med ljusgröna kanter och ställdes upp på gården för fotografering. I skolan var allting konstigt och märkvärdigt. Minns ingenting av vad vi gjorde, minns bara en tjock kille som grät och grät och inte ville att mamman skulle gå och att jag tyckte synd om honom och tänkte på hur svårt det skulle bli för honom det här med skolan överlag (men även han vande sig. Nu är han säkert direktör nånstans).

Halå ute med nytt avsnitt

Dagens release: podcast-avsnitt nummer fem med Hanna, mej, Joakim och Elaka bloggaren.

Armpits under ylletröjan

Kan inte låta bli att tycka att det är lite ironiskt att Armpits4August börjar nu när sommaren börjar nå sitt slut och man kan visa sitt tysta ställningstagande under ylletröjan.

Dagens tre meningar

Åhå, nu rullar här in så mörka moln så man nästan blir rädd. Jag önskade mig besök idag och vips, så kommer det mänskor från Vasa. Helt fenomenalt.

Skrivangst och fulla poäng

Ibland tycker jag att det är så tråkigt med skrivangst och att skriva om skrivangst. Alla som skriver om sin skrivangst får ändå alltid beröm och fulla poäng för det dom skriver, så det är liksom så jäkla onödigt med det där utvältandet. Dom som inte skriver om sin skrivangst och som inte riktigt kan eller gillar att skriva, det är dom som drar de där medelmåttiga betygen eller tvåorna.

LISTA LISTA LISTA. Estoy lista.

1. Hur gammal är du? 33 eller 34. Jag kommer inte ihåg.

2. Hur gammal känner du dig? 28 forever.

3. Vad har du gjort i dag?
Gått till Itäharju och lämnat tillbaka en hundpryl som inte riktigt var värd sitt pris. Kom hem med en ryggsäck tuggben istället. Gick till Lidl och storhandlade, det brukar bli så på Lidl.

4. Vilken film såg du senast?
Det var nån form av dokumentärfilm, tror jag. Det handlade visst om ett mästerskap i vinsmakning och vinkunskap, den var bra. Jag minns varken namnet på filmen, tävlingen eller vad det var för titel man man tävlade om. Jag var nykter hela tiden.

5. Vem ringde du senast?
Ska vi kolla i telefonen, äh, det skippar vi.

6. Är du besatt av någonting?
Mat, spel och förnekelse

 7. Är du rädd för blod?
Nej, jag är inte rädd för vätskor om det inte typ är frätande syra.

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu?
Vid soffkarmen, lite obekvämt men ändå det bekvämaste man får till såhär dags.

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet (fram tills nu).
Nu ska vi se; Harri Holkeri, Paavo Väyrynen, Anneli Jätteenmäki (eller? va? va?), Matti Vanhanen och vad heter han, Katainen.

 10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga?
Jo, jag googlade Anneli för att vara säker på det där namnet som lät som typ "avstjälpningsplats" på svenska. Anneli Avstjälpningsplats.

11. Vilken färg är dominerande i din garderob?
Den är väldigt brokig. Försöker undvika de där hemska, granna färgerna som jag föreställer mig att rinner ned för Ganges från HM-fabrikerna. Vissa färger (som en viss lila och en viss purpur) associerar jag direkt med gift, floder och Indien, av nån anledning.

12. När vaknade du i dag?
Klockan tie när J kom hem från jobbet.

13. Vilken är din favorithögtid?
Våra 3-4 varma månader om året. Det är högtid det.

14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu?
Gärna här. Varhelst annanstans hade jag inte varit hemma och hade jag inte fått sitta just såhär, just nu, utan ett måste i världen.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till?
Typ till mina fem senaste arbetsplatser.

16. Hur vill du tillbringa din pension?
På lande, omgiven av en massa växter, krukor och gärna lite gräs- och restätande djur som kan värpa ut ett ägg eller två.

17. Vad lyssnar du på just nu?
Datorns fläkt som går lite av och på som den vill.

18. Har du någon gång brutit ett ben?
Jag har försökt klyva ett oxknä om det räknas.

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl?
Ost, ost, ost, bröd och tomat.

20. Vem är din favoritkändis?
Jane Goodall, apdrottningen. Fast det finns nog viktigare kändisar, hon bara kom först upp i huvudet.

21. Vad är du på för humör just nu?
Ett utomordentligt självgott och bra humör.

22. Vilka världsdelar har du varit i?
Alla. Nånä, inte Sydamerika. Och inte Arktis och Antarktis om dom nu är världsdelar.

23. Snarkar du?
 M Y C K E T. Det är lite oroväckande.

24. Vilka yrken har du provat på?
Alla. Nånej. Men jag är ganska bra på att klara mig och få det att se ut som att jag har grym erfarenhet. Fast inte på byggen kanske. Städning är jag också sjukt dålig på.

25. Hur går du helst klädd?
I lösa kläder. Det börjar också bli lite oroväckande, mitt bekvämlighetsbehov. Skulle helst på i helpyjamas jämt. Önskar mig en sån där one piece-overall.

26. Vilket stjärntecken är du född i?
Kräftans.

27. Vilket är ditt favoritgodis?
Dajm.

28. Vad sa du senast?
"Liten plipett"

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan?
Teckning, musik och modersmål. Filosofi gillade jag också fast jag ljög om att jag hade läst Sofies värld fast jag inte hade orkat med den.

30. Vad har du på dig just nu?
Fulbyxor och linne.

31. Vilken är din favoritaffär?
Jag gillar Lush, det är min pet peeve. Kommer alltid därifrån med en papperspåse full med ambrosiadoftande tvålbitar som jag sen får höra att är bara skräp, "man utvecklade mjuktvålen förlängesen och dom där envisas med hårdtvålar".

32. Vad har du för storlek i kläder?
38 kanske.

33. Vad har du i dina fickor?
Där är det tomt

34. Vad köpte du senast?
OMG ja, det blev ju en Lidl-resa idag så limsa, bröd, rödbetssallad, pizza, glass, you name it.

35. Hur många gånger har du flyttat?
Många gånger.

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med?
Dator, strömkälla och fast internetanslutning. Mat och sånt kan man hitta där på ön, ända tills man har googlat fram nån som kan ta en därifrån.

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska?
Kvälls. Fast jag har börjat gilla morgnar mer och mer, speciellt nu då jag inte har nåt att göra på morgonen. Det händer sig bara sällan att jag kommer i säng i tid och får lov att uppleva dessa förtrollande morgnar då dimman hänger över Aura-ån. Men det har hänt att jag har sett den (när jag kommit hem, i fyllan).

38. Senaste filmen du såg på bio?
Kovasikajuttu

39. Har du blivit sydd någon gång?
Nej, jag är gjord av sand och plast, så sa en blind flicka åt mig en gång.

40. Har du någon gång badat naken utomhus?
Hallå, jag är från Finland

41. Vad åt du till frukost?
Smöörgååsar och en balja kaffe

42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan?
Bodde i Nykarleby, var typ samma mänska men ack så mycket mer tvivlande.

43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning?
Nej, jag kör nästan alltid extremt långsamt eftersom jag är väldigt rädd för bilåkning överlag, tycker att det är vansinne att åka omkring fort i en plåtlåda.

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig?
Sånt händer hela tiden, jag är oerhört bortskämd.

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover?
Den ligger där den ligger, ibland flera dagar försvunnen.

46. Vad var det sista du åt?
Smöörgåås. Och en lyxig pistaschglass från Lidl.

47. Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Hahahhaha, säg det där igen. Hahahahhaa.

48. Är du blyg?
Inte längre. Om jag känner mig blyg nuförtiden så brukar jag glo istället. Det funkar.

49. När flög du senast?
Ointressant info, nästa fråga.

50. Har du någon tatuering?
Nej, men jag vill ha en helarmsskog eller undervattenstema, kan nån fixa?

51. Har du varit med om en bilolycka?
Several, several in da Africa. Fast det var då inga allvarligare bilolyckor om man säger så, lite motorbränder och däck som pajade och sånt. På Autobahn var jag en gång i en kedjekrock, det var också väldigt underwhelming fast hela bilen blev till skrot.

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet?
"Bevarat inom mig", typ en tändsticksask eller nåt eller vadå? Jag har ingenting, jag är som en öppen bok.

53. Vilken är den roligaste träningsformen?
Träna polyrytmik på dragspel eller med olika trummor, en rytm med ena handen och en annan med andra. Annars ska fysisk aktivitet vara rolig eller meditativ annars skiter jag i det.

54. Har du några husdjur?
JA, en charmig och separationsangstig hund.

55. Vill du gifta dig?
Jag tror inte det (men vi ska nu se).

56. Var växte du upp?
I Sibbo och senare i Borgå. Men Sibbo gjorde bäst intryck.

57. Har du någon gång ringt polisen?
Vill polisen mig något, så är det dom som ringer till mig (eller slår in dörrn).

58. Vilka är dina största svagheter?
Självdisciplinen, min tendens att skjuta upp saker och min förmåga att utveckla beroende.

59. Har du, eller har haft, något smeknamn?
Jag har och använder det varje dag. Ibland står det också på officiella papper.

60. Vad ska du göra imorrn?
Relaaaxa, klippa podcast, rita, gå ut med hund och se vad fredagen har att erbjuda (kanske Weissbier, vink vink Lindman?)

61. Vad har du in din väska?
Tråkiga saker

62. Vad shoppar du helst?
Jag shoppar inte, punkt slut.

63. Favoritdesigner/märke?
Jag är väl en Chanel-fan fast det inte syns på mig nånstans, nån gång, aldrig. Såg filmen Coco Chanel och blev helt betagen.

64. Bästa plagg/accessoar i garderoben?
T-shirts always work (och det där säger jag efter att ha beskrivit mig som en Chanel-fan).

65. Vilken är din favoritparfym?
Har en all-time favorite sen tonåren; Laura av Laura Biagiotti, det var den parfym som kom närmast tvättmedel man kunde komma. Men sen sa J att den var bara skräp och så kom jag på andra tankar (omdömestvivel).

66. String, boxer eller vanliga trosor?
Boxers är väl jäkla sköna fast inte så praktiska om man är tjej, doch. Höh.

67. Vad sover du i?
Den t-skjorta jag råkat ha på mig den dagen oftast. Jo, så lågt har jag sjunkit. I mina fantasier har jag nåt sånt där fint nattlinne som jag glider in i till natten, men det blir nu sen aldrig så.

68. Går du på någon diet?
Det konstiga med mig är att jag helt av naturen föredrar sån där hälsosam mat framom ohälsosamt skit. Om jag får välja mellan typ nån quinoa-sallad och en hamburger-ateria så tar jag salladen, av fri vilja. I USA vill dom alltid få det att verka som att sallad och sånt är äckligt av naturen, så därför ska man blenda ihop allt till en störande smoothie så att man lätt kan skölja ner det där vidriga, hälsosamma. Att sallad och sånt inte är gott är ungefär lika sant som lögnen att det är så jäkla svårt att sluta röka. Det är det inte.

69. Nämn tre maträtter du äter ofta?
Är smörgåsar en maträtt? Om inte så bulgurröra, wok med risnudlar och allsköns "vidriga" grönsaker och klyftpotatis.

70. Vad dricker du till vardags?
Kaffe och vatten

71. Om du dricker alkohol, vad dricker du helst?
Öl. No doubt about it. Jag älskar öl bara mer och mer. Funderar nästan på att skriva nån form av lovsång till ölen, men det skulle ge fel signaler.

72. Lugn hemmakväll eller party all night long?
Båda två

73. Tycker du om att fika?
Inte egentligen. Jag förknippar fika med angst, jobbuppdrag och dyrt kaffe

74. Vilka tidningar brukar du läsa?
Jag läser hela köret då jag jobbar ibland. HBL, ÅU, Turun Sanomat, Hesari och gänget. Skulle gärna läsa mer intressanta tidningar men det blir nu inte av.

75. Favoritprogram på TV?
TV, hahaha. Säg det en gång till. TV. Hahahahha.

77. Hur skulle du beskriva ditt hem?
Ett hem utan en kvinna är som ett köksbord utan sågspån.

78. Pedant eller slarver?
SLARVER

79. Dricker du kaffe och i så fall vilken sort?
Gärna, jatack. Tar helst nåt sånt där finkaffe om jag får välja. Zegafredo Zanetti tycker jag om, speciellt när dom lagas i såna där riktiga kaffemaskiner som man sätter en sån där "kaffetablett" i en underlig spatel och sen "swooosh" pressas kaffet igenom. Och Zoega har ena jäkla goda mörkrostade sorter. Finskrostat kaffe är överlag ganska beskt och sunkigt.

80. Tråkigaste hushållssysslan?
Dammsuga, moppa, torka damm, ahh så tråkigt och otillfredsställande, man SER ju knappt resultatet. Men jag diskar gärna.

81. Hur ofta städar du?
Alltid när J får dåndimpen och kör igång ett städningsläger

82. Leva nu, längta eller minnas?
Ja men öhh, blöhh, plopp, alla tre.

83. Något du aldrig skulle klä dig i?
Jag kan nog nästan tänka mig att klä mig i vad som helst beroende på sammanhanget.

84. Vad skulle du vilja ha mer tid till?
Hahahha. Tid är allt jag har.

85. Vad gör du för att rensa huvudet och få extra energi?
Sover och äter.

86. Drömresemål?
Just nu: Cluj Napoca, Rumänien, för jag ska tamejfan dit snart, ser det ut som. I en vecka i oktober.

87. Vilket är ditt drömyrke?
Just somewhere where everybody looooves me.

88. Framtidsdrömmar?
Allt allt. Det är så mycket och dessutom är jag lite nojig med mina riktiga drömmar, vill inte blaja på om dom här för tänk sen om dom inte går i uppfyllelse.

89. Vilket blir ditt nästa köp?
Säg det, den som vet.

90. Hur kommer du spendera semestern?
Hahahahha, semestern! Säg det en gång till! Semestern!

Nu händer det

Man slutar upp med att skriva här och mitt i allt minns man inte riktigt längre vad man hade det här utrymmet till. Men vet ni vad! Jag har börjat rita. NU HAR JAG DET. Ritar serier alltså. NU KOMMER DOM! Dom blir bra, jag är riktigt nöjd. Jag har riktigt stora tankar om det som blir gjort, men så har jag alltid. Antingen riktigt stora eller riktigt små.