Kopplingar mellan kärninnehåll

Två ord i finlandssvenskan som man hela tiden stöter på vid uppsatsskrivande och som jag avskyr är:

1. Kärninnehåll. Får alltid en bild av ett äpple framför mig och föreställer mig det där satans kärnhuset, och när man nu är inne på det kan man ju tänka på päron också som har ett litet annorlunda kärnhus. Och DÄR for koncentrationen.

2. Koppling. Det görs kopplingar mellan det ena och det andra, och ibland tror jag att det enda man håller på med som universitetsstuderande är att dra de här satans kopplingarna mellan en sak och en annan. Det här kan kopplas med det där, och sen kan en koppling dras mellan det där och det där. Och ser du kopplingen här? Jovisst, bevisa kopplingen.

Gaah!

Diskussion som jag bara är tvungen att plita ner för att aldrig glömma

- Så du är bisexuell?
- Jo, det kan man nog säga.
- Aja, är din pojkvän också bisexuell då eller?
- Jo, det är han väl nog också.
- Aj, har ni någo öppet förhållande?

Det är så typiskt det här att man genast anses vara nån form av sexmonster så fort man nämner att man eventuellt har nån avvikande läggning. Skulle jag ha dragit till med att jag är lesbisk skulle väl karln ha föreställt mig att jag går och dreglar efter VARENDASTE en flicka på festen. VARJE flicka vill jag dra byxorna av, jo för jag är lesbisk och helt SJUK av kåthet. Jag kan inte tänka på annat än nakna kvinnor exakt hela tiden, för jag är ju lesbisk och helt kukkuu-kreisiger i huvudet jo. Eller hur? Jag kan inte ha ett vanligt jobb för jag kan inte koncentrera mig på något annat än det kvinnliga könsorganet.

Medan jag anser att varenda kokko mer eller mindre kan ha vilken sexuell läggning som helst, kan sexuell medvetenhet för en annan betyda nåt helt annat, brutalt, vad vet jag.

Att "se på" hund

Idag gick det nästan så att jag bestämde mig för att skaffa hund. Det här med hund är något jag har tänkt på länge och faktum är att jag är en bättre mänska tillsammans med en hund. Jag är aktivare, går mer ut och blir därmed en gladare och mer harmonisk typ. Dessutom är planen att ta hand om nån hund som behöver ett hem, så hundskaffandet skulle innebära bara goda gärningar alltigenom. Men att gå och "se på" en hund är ungefär lika pålitligt som att köra med säkra perioder eller coitus interruptus som preventivmetod - man kan vara säker på att man snart står där vällingkokande, gravid och hundstinn. Så vid närmare eftertanke blev det ändå sen inte att gå och se på nån hund - det får bli till sommaren.

Domedagsfixering

Idag tänker jag IGEN på domedagen. Såg ett program om den 21.12.2012, Ancient Aliens (haha) och såna här program är förstås till stor del alldeles KUKKUU-KREISIGA och ska tas med en stor dos skepsis, men de tog ändå upp lite detaljer som jag fäste mig vid, bland annat det här med att solen lär ska stå i linje med vintergatans centrum och jorden den 21.12, vilket inträffar bara vart 26.000:e år. Tänk det, 26.000 år!
Spekulationerna kring vad som möjligtvis kan hända kring den 21.12 är många, bland annat ryktas det om att polerna kan byta plats, vilket kan få förödande konsekvenser för planeten. Sen tror vissa i dokumentären att en av skapelsegudarna i Mayakulturen, Bolon Yokte kommer att återvända till jorden. Alltså ryys! Och ja, sen är det också dags för en ny istid så småningom och allt kan frysa inom loppet av ett par minuter, och en meteorit kan slå ner och gud vet vad.

Jag har gjort ett par omändringar i mitt liv på grund av den stundande domedagen:

1. Jag slösar lite mer än förut. Jag tänker inte vakna helt ruinerad den 22.12.2012, men åtminstone kan jag sen säga att år 2012 var ett år då jag lite släppte loss: hallå, jag tillät mig en limsa ibland. Och fler Hese-aterian än vanligt.

2. Jag tar det lugnt med studerandet, helt som om jag inte annars hade gjort det, haha, men nu har jag alltså i alla fall en legitim orsak till varför man inte ska ha så bråttom; varför lägga in sitt sista kol på något som ändå möjligtvis kommer att brinna upp eller förtintas i slutet av året? Hellre gör man det lite halvhjärtat, lojt sådär och så plockar man opp resterna och finslipar så det blir perfekt sen efter 21.12 om det visar sig att världen fortsätter oförändrad efter det.

3. Jag är inte så noga med min egen hälsa. Som sagt, om det visar sig att man vaknar upp till en ny dag den 22.12.2012 och ingenting har hänt så kan man DÅ rycka upp sig själv och äta hälsosamt och springa som attan, sy in byxorna och efter två veckor är man i prima skick igen.

Jag skulle gärna se nån statistik på om folk på något sätt lever mer vågat och slösaktigt än förut på grund av 21.12.2012. Köps det mer choklad? Görs det mer sista-minuten-beställningar?
Jag tycker mig se ett växande nummer fyllon i stan, alltså folk som raglar omkring under helgerna, super hejdlöst och allmänt beter sig bara hur som helst, men så kanske det alltid har varit, eller sånt där kan ju ha andra orsaker också - som lågkonjunktur och jag vet inte vad.
Men ja. Inatt gick det så långt med min domedagsfixering att jag låg och tänkte på datumet 21.12.2012 och adderade och delade på siffrorna så att jag till min förskräckelse kom fram till the number of the beast. Om man tar 21.12 och adderar 2+1 och 1+2 så får man två 3:or som i sin tur kan adderas ihop till en sexa. Och om man sen tar årtalet 12 och delar på det så får man två sexor. Alltså får man 666. Varför man sen skulle behöva leka med sifforna just på det här sättet kan man ju fråga mitt vakenspöke som hindrar mig från att sova om nätterna.

Monstermarianne-katastrofen 2

Här var det egentligen meningen att jag skulle posta en bild av den perfekt målade (Monster)Marianne så att ni kunde komma med kommentarer om hur fantastisk och talangfull jag är och jag kunde svara med ett "nämen äsch". Men Monstermarianne blev aldrig speciellt lyckad, jag fick nöja mig med att leverera en medioker tavla, något jag verkligen HATAR att göra, något mediokert, haha. Jag var så inpå benen besviken när inga hurrarop kom och jag istället fick trycka undan mina ursäkter och bara försöka svälja det att jag helt enkelt inte lyckades. Blä.
Men sen, efter att ha pekat ut alla svagheter i porträttet av mamma, så tyckte pappa ändå att det passade sig att önska sig ett eget porträtt till sin annalkande 60-årsdag, så jag fotade honom med hunden i famnen. Det är av någon anledning så svårt att få pappa att se någorlunda naturlig ut på foto, så den enda bilden som lyckades ens lite var den här då han använder alla armkrafter till att vrida hundens huvud mot kameran samtidigt som han försöker le avslappnat. (Den här hunden är nämligen särdeles vettig på många olika och märkvärdiga sätt, t.ex. ser den alltid artigt bort vid konstiga och onaturliga situationer.)


För övrigt har det varit bara snöfall och rusk men idag skiner solen så helilettans hjärtans varmt och nära så man känner vårdepressionen ta ett riktigt stryptag om nacken. Om halsen menar jag. Man stryper med hals.

Would you please stop filling my Facebook homepage with BABIES?! Thank you, so long.

En gammal klasskamrat från fotoskolan har köpt fotoutrustning, flashiga paraplyer och sånt. Och vad fotar han? Jo, sitt barn. Krypande baby på skinande vita lakan. Baby härifrån, baby därifrån. Perfekt baby i perfekt skuret foto. Baby med förvånade ögon. Oskuldsfull baby som inte vet om vilka omständigheter den satts in i. Ovetande baby, så äkta, så allt annat än oss besudlade vuxna psykiska vrak. Fundersam baby. Kontemplerande baby. Sittande baby, liggande baby. Baby som suger på hand. Klättrande baby. Gråtande baby, skrattande baby.
Och så en ny baby. Peter Jonathan Hans-Flås Borgström, 3 månader. Nils Gustav Emil-Petrus-Herreman-Jonasson-Axel-Skurburk-Fergusson, 6 månader. Brianna Emilia Mopp-Ängel Regnbågsrabatt Plastkass-schwung Fjåsk, 2 månader, Tomat Filipp-hans Semmelfot Jörgensson, femton månader.

Wow, ni kan knulla. Ni har upptäckt förmågan att föröka er, grattis. Det är ju inte bara den mest grundläggande förmågan en mänska har. Folk med en halv hjärna kan knulla, men inte använda preventivmedel. Jamen grattis till ert bidrag till överbefolkningen. Grattis till ett nytt liv i vilket ni slipper se på varandra och upptäcka fel och ojämnheter, istället kan ni sätta all energi på att bråka om hurdan färgs mössa ungarna ska ha.
Ok nu blir jag elak. Men jag förstår alltså inte vad det är som är så fantastiskt med folks babysar och varför en bild på en nyfödd baby ska få 68 likes på FB men en länk till en ny lag som främjar mänskliga rättigheter får typ fem.

Dessutom ser alla babyfoton exakt likadana ut. De enda som får något ut av babyfoton är a) föräldrarna b) mor- och farföräldrarna och c) själva babyn, tie år senare.
Det är sen annat med barn som vuxit till sig, bär kläder och som fått (lov att få) någon slags personlighet. Såna foton kan jag förstå och till och med relatera till. De handlar om små mänskor, även om jag också tycker att man kan bespara de små mänskornas påhittigheter tills de själva kan skriva om dom på Facebook.
...om inte jorden har rämnat innan dess och vi och alla små babysar har brakat ner i ett gigantiskt svart hål.
Förlåt.

Monstermarianne-katastrofen

Nu är det bara tre dagar kvar för mig att trolla fram en Rembrandt-version av Monstermarianne. Hittills har hon haft cirka 4 olika ögon, 5 olika munnar och kanske 10 olika versioner av rynkor på olika ställen, för att inte tala om alla olika färgversioner av Monstermarianne som har kommit och gått.

Monstermarianne kan stå orörd och bortglömd i en vecka men sen på 15 minuter händer det grejer. Här får Monstermarianne ny foundation och ny mun.

Det närmar sig med Monstermarianne men ännu ser hon ut som om hon hade blivit körd ett varv i torktumlaren.

Island är ett konstigt land

En sån här kväll funderar jag på varma källor och hur det kommer sig att Island t.ex. inte är ett varmt land, eftersom det nu har så tunn jordskorpa (tydligen) med alla vulkaner och alla varma källor man kan simma i. Man tycker att eftersom det pyser upp värme ur jordens inre så skulle det i sin tur påverka klimatet som skulle bli närapå tropiskt. Men nej, så är där inte ens träd.

Pärlor åt grisen

Åh suck. Om det finns nån som har känt sig lite smått ineffektiv sådär på sista tiden haft lite prestationsangst eller sånt onödigt, så kan man ta det lugnt nu, för jag är värre. Jag vet inte vad det är med mig, eller vad man ska göra åt det, men det finns inte nån chans till förkovring här just nu. Jag kommer inte upp ur soffan. Jag SKITER i kandin, skiter i mors porträtt, lagar makaroner med burk vita bönor direkthälld dit i, går omkring i kalsånger med alldeles för lös resår, har köpt kex och mörk choko och glass och så är det bara att trycka i sig medan man ser på American Idol. Jag vet inte ens vart hela den här veckan har farit, eller vad jag har gjort med den. Jag vet bara att jag inte har några som helst problem med att få tiden att gå. Jag har varit ute kanske tre gånger, som längst tog jag ett varv ut till Halis, helt enkelt för att se om benen ännu höll. Dom höll nog, me sen blev man ju styv. När jag sätter mig ner i soffan kommer ett moln av gråhet över mig och tanken på vad allt man skulle kunna göra får mig att villa göra absolut ingenting. Kan nån analysera det här? Hahaha. Jag valde bara en kurs till den här perioden för att jag skulle vara aktiv på andra håll ju, inte för att jag skulle försoffa mig totalt. Men ge en hög pärlor åt en gris bara, såhär går det sen.

New age-tanter

Oj nej, nu är det fullmåne igen och new age-tanterna kryper ut ur sina hålor. Nu ska det trummas och hojlas och yogas och bes till högre krafter, sen ska ryggar smörjas in med eteriska oljor och kristallerna ska fram och sen ska det dansas i samklang med naturen.
Ni vet, newagearna; dom är naturligtvis vegetarianer OCH ayur veda-dietister OCH feminister OCH hbt-förespråkare OCH shamantrummare OCH trolltroende OCH horoskopläsande OCH buddhister OCH drömtydare och allt det här ska ut på FB sedan de fann den här kanalen för spridning av sin dynga, ALLT. Att idag är den internationella dagen mot kvinnlig könsstympning och omskärelse. Så vaginan, muttan, fittan är inget fult ord. Underförstått: JAG HADE BARA EN GRYM LUST ATT SKRIVA FITTA, FITTA FITTA, VAGINA, VAGINA, KUK, SLYNA FÖR JAG HAR UNDERTRYCKT SEXUELL FRUSTRATION SÅDÄR NU KÄNNS DET BÄTTRE. Eller idag är det samernas nationaldag! JA INTE FÖR ATT JAG HAR NÅGOT GEMENSAMT MED SAMERNA MEN.. DÄRIFRÅN KOMMER JU MIN TRUMMA, MIN SHAMANTRUMMA OCH DIT HAR JAG VARIT PÅ UTVECKLANDE KURS I MEDIAL UTVECKLING FÖRRA ÅRET OCH JORDEN OCH HIMLEN BLEV ALLDELES HEL OCH JAG FÖRÅT MIG NÄSTAN PÅ EKO-SPELTBULLALÄNGD.
För mig får man gärna tro på vad man vill och knasa till det all hjärtans gärna, men lite självkritik hade väl inte skadat? Och lite mindre av det här narcissistiska utsvävandet på Facebook - ALLA SKA VETA ATT JAG GÅR OCH BLIR ETT MED NATUREN MED MIN SHAMANTRUMMA NU! SEN NÄR JAG KOMMER IN TILLBAKA SKA JAG SVAMLA OM HUR FANTASTISK KONTAKT JAG FICK MED ALLTET, OCH SEN SKA JAG LÄNKA TILL ETT INLÄGG SOM HANDLAR OM ATT LÅNGT HÅR ÄR LIKA MED ANTENNER SOM I FORNA TIDER FUNGERADE SOM MOTTAGARE TILL INFORMATION OCH TYDDE PÅ STOR INTELLIGENS. SÅ ATT POJKAR SOM HAR LÅNGT HÅR ÄR SMARTARE ÄN POJKAR MED KORT. DET ÄR HELT SANT, DÄRFÖR SKRIVER JAG MED CAPS LOCK.

Åka tåg

Jag ska till Helsingfors idag, på valvaka hos kamrat Pia och det ska bli så sjuukt spännande. Jag ska åka tåg och allt världens. Gå via en Siwa och köpa nåt slags bakverk. Så gör man när man ska på visit, nämligen, man tar med sig något.
Sen har man väska med sig med pyjamas och tandborste och lektyr till tågfärden, såklart. Även om man kommer att sitta och dumglo på landskapet utanför samtidigt som man lyssnar på och processar varje ord som sägs i vagnen, så det är ju fullkomligt omöjligt att läsa ändå. Men man har i alla fall bok med. OM man skulle bli ensam i en vagn och fönstren skulle vara igentätade.
Nej nu är jag så nervös att jag måste gå, vilket jag måste i varje fall om jag ska hinna med treans tåg.

Basses serieblogg

Nej, nu måste jag tipsa om ännu en bra sida, Basses bästa. Speciellt med den här Basse är att han är finlandssvensk och rolig. (Ja exakt, den kombon!) Han tar upp finlandssvenska personligheter och sånt i sina serier utan att det blir krystat, och så är han vass som en synål, skarp som ett egg och träffsäker som en pilbåge. Han ritar dessutom en serie per dag och gör han det inte dyker det sen upp en serie som förklarar varför han uteblev med en serie den där ena dagen. Tala om pliktkänsla.

Mognadsprovet

Ja, emedans jag här lär mig studera, så har det kommit upp ett ord som roar mig: mognadsprov. I något skede ska man alltså avlägga ett mognadsprov som ska avgöra om man är tillräckligt mogen då, eller något. Jag har inte tagit reda på vad exakt det är som ska definiera ens mognad, men man kan ju föreställa sig hur ett mognadsprov skulle kunna se ut.

Dagens fråga blir alltså: Vilka frågor tycker du att man borde ställa i mognadsprovet?
Ett par spontana förslag:

Kan du hantera kritik?
Klarar du av att diskutera med fler än tre människor utan att få tunghäfta och inte veta vems parti du ska ta?
Klarar du av att ringa och byta elbolag?
Klarar du av ett kassabesök?
Vad anser du om fri marknadsekonomi?
Hur många dagar klarar sig människan utan vatten?
Beskriv den perfekta smörgåsen. Motivera.

Flickvänner som tråkiga byråkrater (del 2)

Jag skrev nån gång tidigare om könsroller i förhållanden och hur flickvänner ibland förvandlas till de som tar hand om allt medan pojkvännerna förväntas vara barnsligare och busigare. Nu hittade jag ett blogginlägg som beskriver exakt samma sak så jädrans bra! Och dessutom definierar hon 30- och 40-årskrisen ur intressanta synvinklar, tycker jag.
Här skriver Isobel om en annons som prickade in tre av hennes hatuppfattningar om världen: Att män är busiga, roliga, omogna charmörer som måste lura sina tråkiga, ansvarstagande vuxna tjejer (mammor) eftersom tjejers roll i förhållandet är att bestämma att killar inte får göra roliga saker.