Monday, May 20, 2013

Eurovisionen, nittiotalets hippievåg, fake-lebbkyssar och mer könsfascism

Jag insåg det just; nu är nittiotalets hippievåg med barfotingar, indianinspirerade shalonger, osminkade ansikten och stripigt långt hår på riktigt här igen! Andra året i rad som hippina regerar i eurovisionen. Detta passar ju bra för mig som ändå inte egentligen har uppdaterat mig sen nån gång nittisju. Först vann Loreen och nu i år danska Shakira, orkar varken bry mig om vad hon egentligen heter eller hur låten gick, för den var skit.
Jag ska inte göra nån grundlig eurovisionsanalys nu, kan bara konstatera att det är synd om Finland som ingen bryr sig om; inga röster från grannländerna, futtiga tre poäng från Danmark och sen några slängpoäng från Tyskland, Frankrike, Israel och vem det nu var. Finland själv däremot röstade nog på grannländerna och Ungern, vilket är så jäkla gulligt på nåt sätt; detta Finlands letande efter ursprunget, sammanhanget (det är nånstans! Det är nån-fucking-stans! Ungern!! Våra blodsbröder!). Och sen hur kommentatorerna var så förvånade över att Sverige överhuvudtaget inte har brytt sig om Ding Dong. Jag var nog också förvånad, måste jag säga. Men sen när jag tänker efter, så har ju Sverige typ fyra Kristan i varje stad med mer än 25 000 invånare. Så klart är det finsk media (och speciellt finlandssvensk) som har byggt upp förväntningarna på Krista och poängterat hur "fräsch, spontan och humoristisk hon är" (det är ju så unikt när man är finländsk, att man kan prata, ju). Och den där kyssen a la Madonna & Britney 2003. Vem bryr sig? Nå ingen. Kontroversiellt? Nä, snarare nolot effektsökeri, speciellt som Krista innan har blajat så mycket om det här med att hon väntar på att hennes pojkväään ska friaaa.
Nåja, nu ska jag inte vara elak med Krista. Eller vänta lite, var det inte Krista som jag såg figurera utan byxor på nån bild? Okej, jag tänker vara hur elak jag vill med henne. Jag lärde mig i alla fall att gilla låten och tyckte faktiskt hon var rätt bra, även om hon under finalen inte var lika strålande som på semifinalen. Jag tror att låten fick så pass skit poäng för att den helt enkelt bleknade inför alla andra bombastiska och fabulösa bidrag som årets eurovision bjöd på. Att Krista uppträdde efter Moldovas högklassiga klänningsspektakel, gjorde också att Ding Dong snarare tedde sig som nån slags Pepsodent-reklam än som ett seriöst bidrag.

De som jag har råd att vara lite elak mot, var de finlandssvenska eurovisionskommentarorerna som med jämna mellanrum genom idiotiska skämt skulle framhäva hur hetero dom var. Till exempel sa han Johan att han hela tiden hade ögonen fast medan dom lättklädda karlarna dansade, "för sånt ser han inte på". Ja, varför då undrar man? För att riktiga karlar inte ser på sånt? För att kuchin direkt står i byxorna om han i misstag skulle få syn på en lättklädd dansör?
Suuuck. Är det något som retar absolut gallfeber på mig så är det såna där tillrättavisande, ofta skämtsamma könsfascistiska kommentarer. Ett utmärkt exempel på könsfascism skrev M om här, tycker man kan läsa det inlägget om och om igen.

Sen en sån här rolig tanke, som jag inte riktigt kan formulera men som jag ändå vill pröva mig på att formulera: Alla kan ju vara överens om att eurovisionen är riktigt über-gay, vet inte hur jag ska säga det där utan att låta super-generaliserande, men ibland måste man bara: Fakta: Eurovisionen is gay. Men det är ingenting man ska snacka om eller göra nån affär av. Man ska alltså inte som artist gå och kyssa nån av samma kön på eurovisionen, det viftas tydligen bort som plumpt effektsökeri. Däremot kan man med halvöppna ögon glida in i en glittrig, figursydd klänning eller dra på sig spandex och ålma sig kring en glasboll, now that's gay.

No comments: