Det sedvanliga: J kunde inte förstå hur han hade suttit uppe så attans länge, "plötsligt var klockan fyra", och jag hade inte ens sett på klockan, men sen låg vi där klarvakna och slog varandra i huvudet med knasiga ordkombinationer som "hårdmask" och "skumdyna" och jag hotade med att ta fram extramadrassen om han inte sänkte på de mentala energinivåerna lite. Nå väl, vi slocknade väl i sinom tid sen. Och så idag morse, igen:
"Tänk så den tiden går" när man inser att klockan har hunnit bli ett innan man fått ner morgonsmörgåsarna. Men sen, så klart, så fattar man, så inser man hur det ligger till när köksklockan visar ett och datorn ett annat. Jaja. Sommartid.
No comments:
Post a Comment