Tjena bloggen. Jag vet inte... ööö. Tycker att jag upprepar mig så mycket här att det riktigt är svårt att hitta nånting nytt och roligt att skriva om. Har en tung period, känner mig tung, allt känns tungt, gör inte riktigt så bra ifrån mig som jag skulle villa, vilket resulterar i ge upp allt-fiilis, och så vidare och så vidare. Tidigare skrev jag sånt här uppgivet med en slags pirrande glädje över att få vara så härligt sarkastisk och klarsynt, men nu känns det bara slitet alltihopa, mitt det här tungsinta, på-stället-stampande-sätt att göra nåt slags väsen av mig. Jag saknar en känsla av utveckling. Jag är trött på mig själv och funderar på eventuella diagnoser? Det är kanske bara den här stundande julen också, det faktum att man ska ha julklappar åt folk (öh, orka!), att det är mörkt, att jag upprepar mig själv och att jag fortfarande inte har några klara framtidsutsikter och även om jag hade, så knappast hade jag orkat jobba på dom.
Vi kämpar vidare, gonatt.
4 comments:
Fy fan, tungt här med. Men jo det enda möjliga: att kämpa vidare. Efter jul är allting bättre, har jag intalat migsjälv, och det måste stämma. Tills det satsar jag helt enkelt på att bedriva lösdriveri och försöka angsta så lite som möjligt och kolla på soln när den är framme nån dag. Sånt. Tsemppiä!
t s e m p p i ä! inhandlade just ett fågelbräde åt pappa från fångarnas fängelsebutik. känns lite bättre.
Fågelbräde är bra. Roy Orbison också. Kom att tänka på den där låten med kalifornien för nån dag sen, och blev på lite bättre humör.
hahahahaah! konstigt med den där orbison.
Post a Comment