Wednesday, March 19, 2014

Sjukligheter

Nä-ä, just nu är det bara för jävligt. Ringde studenthälsan direkt på morgonen, beskrev mina symtom och fick en tid tills i morgon på morgonen. Sa att "nu mår jag bra" och så fort jag hade satt luren på, kom den där molande värken från mellangärdet till ryggen tillbaka. Inte nåt helt outhärdligt det när gången, men ändå så att den finns där, ständigt närvarande. Gör så att man inte vågar äta. Bestämde mig för att jag inte kan gå på föreläsning, för inte attan vet man ju om det kommer flera såna där anfall. Och så kommer frågorna; tänk om det här bara är psykiska problem? Tänk om jag inbillar mig alltihopa? Gallsten ska vara på högra sidan under revbenen, inte har jag ont där. Jag har bara som ett band som nån spänt om mig, lite som om någon skulle ha slagit en med knytnäve i magen så att det gått ända genom till ryggen. Så att man inte riktigt kan andas. Gud, vad tråkigt det dessutom är att skriva blogg om sina jäkla sjukligheter. Nåja, i morgon får jag väl nån form av svar. Eller det värsta som finns: att dom inte hittar nåt fel på en.

3 comments:

Ennet said...

Låter ju jätteobehagligt, bra att dom kollar upp det! Vad det än beror på så ska man ju int behöva ha det så. En period var jag så stressig och ångestig att jag fick feber och magkatarr. Det kändes jätteskumt. Fick medicin för magen och det lättade så småningom. Bara för att man mår illa fysiskt pga av nåt psykiskt gör det ju inte mindre giltigt el verkligt. Lycka till och hoppas dom hittar vad det beror på!

Jenny said...

Det där du beskriver låter bekant. Kan ibland få en sån känsla, liksom mellan magen och ryggen, om jag är spänd i musklerna mellan skulderbladen, men också om jag har halsbränna. Undrar om det kan vara magsyror som gör det och sedan krampar liksom musklerna där runt omkring? Mitt brukar gå över på 15-20 minuter och har det hemskt sällan, så har tänkt att det är inget farligt. Har också hjälpt med medicin mot halsbränna ibland. Men det är en riktigt obehaglig känsla. Ska läsa här och se vad du får veta av läkaren...

ponks said...

Ennet, sant! Oberoende av vad det här nu sen är så var det där anfallet som hände i går på morgonen ett alarm att ta på allvar. Det är nu när jag går här och inte vet vad som felas med mig som jag börjar inbilla mig att allt är i mitt huvud. Är just rädd att jag ska ha stressat så mycket att kroppen säger i från, att det här är en bromskloss.

J: Jo, blev frågad också om det kunde vara halsbränna, men skulle inte beskriva det som en "brännande känsla" precis. Det är mera som en dov, inåtvänd, opreciserbar, spännande (jättespännande!) värk som kommer och går helt som den vill.