Tuesday, December 17, 2013

Obotlig tävlingsmänniska

Efter att helgen bokstavligen bara rann ner i en spyränna, och efter att jag föll och slog huvudet (eller hur det nu gick till) och slog andra saker också, blåmärken här och där - så har jag nu, hör och häpna, återhämtat mig och fått en hel del gradu skriven igen. Alltså jag förvånar mig alltid över hur en "sak" kan ha så många olika sidor och egenskaper: hur graduskrivande kan vara så ångestframkallande och så uppriktigt skoj samtidigt, beror bara på ens egen attityd, ungefär. Idag kom jag på det ultimata: jag leker att det här är en tävling! Spurt med gradun, mållinje på fredag! Idag har jag skrivit kanske än 4-5 sidor. Har allt som allt 16 sidor analys skriven, med enkelt radavstånd (alltså ca 23 i själva verket), bara LITE scary om man tänker att det är meningen att ETT kapitel ska innehålla ungefär 20 sidor. Vi får alltså se (det blir spännande!) vad jag kommer att fylla de återstående 40 sidorna med. Jag har LITE idéer, men är rädd att det blir en hel del upprepning.. nåja. Det här är säkert superintressant läsning. Alla antecknar.
Men det här är ju faktiskt lite nervkittlande. På fredag kommer J:s syster och så ska vi leka dragspel, spela ukulele och vara allmänt töntiga bara. Så jag har liksom tre återstående dagar på mig att få den här gradun ur världen (för jag måste ju hålla löftet att skriva den klar innan jul, annars kan jag ju lika bra ge mig själv en massa andra löften som jag aldrig håller). Tävlingar motiverar mig – jag har alltid (på gott och på ont) varit en tävlingsmänska. När det nu inte existerar nån riktig tävling i mitt liv just nu, så måste jag uppfinna en.

Ja och sen ÄLSKAR jag kontraster, dvs att riktigt dra lököbyxorna över huvudet och ligga och vånda sig över att ingenting blir gjort i fem dagar, för att sedan likt en speednarkoman plötsligt bara stiga upp, inte säga ett ord, koka kaffe, breda smörgås, hälla i termos och sen SPRINGA till skolan där man likt i ett darrande rus är så exalterad över att DET ÄNTLIGEN NU SKA BLI GJORT och så skriver man och det rinner ur en som rännskiten ur en barnrumpa, allt går som smort och så är det gjort på några timmar.

2 comments:

M. Lindman said...

bra inställning det där med att se skrivandet som en tävling; det borde jag också göra för att få sprutt på det hela. // känner igen - alltför mycket - det där med att lata sig många dagar och sen, S E N, när deadlinen verkligen är nära inpå skinnet, skriva som en galning och som du säger, sen är det gjort liksom.

ponks said...

haha, kanske man kan dra till med en referens till stenåldersmänskan: "man ska bli lite jagad ibland".