Tuesday, October 15, 2013

"EGEN TID framför datorn"-blaj

Det är svårt att motivera sig att skriva blogg efter ett så uselt inlägg som det förra... haha.
Men nu ska jag tappert skriva vidare. Det är en grej jag har funderat på. Föräldrar beskriver ofta stunden utan sina barn som något otroligt värdefullt, efterlängtat och skönt, typ "EGEN TID framför datorn, ahh!" Jag ser dessa uttryck som ett tecken på att man betraktar barnavlandet som en slags självklar plikt, något som alla ska gå igenom, vars mer besvärliga sidor alla förstår och kan sympatisera med. Ändå vill jag vinka lite försynt här från sidan om, att vet ni jag har egen tid hela tiden och det är ingen som har tvingat mig att skaffa barn, så antagligen måste man inte göra det. Bara som en påminnelse.
Jag FÖRSTÅR att det är skönt med egen tid utan barn, det är inte det, men jag tycker att den där jargongen kanske börjar bli lite väl iögonfallande. Dessutom är den lite småelak om man tänker att den eventuellt läses av sådana som längtar efter barn, som inte kan få barn. Vad ska man liksom som utomstående tycka? Antagligen är dessa föräldrar ute efter igenkännande nickar och uppmuntranden av andra föräldrar (för i deras värld finns det ju sällan annat än mamma-pappa-barn eller nå väl mamma-mamma-barn eller pappa-pappa-barn för att nu vara riktigt PK),  kommentarer som "ahh jaa, njut!" och "wish I was in your shoes" typ. Ändå kan jag inte låta bli att påpeka att hallå, det är era barn, det var ni som ville ha dom (ok, kanske inte alltid men mestadels). Om jag som barn skulle ha fått reda på att mina föräldrar i nåt skede skulle ha bräkt på hur skönt det är nu när Lotta är hos mormor, så skulle jag faktiskt ha blivit jäkligt sårad. Ok, kanske inte när jag var baby, alla vet att babyer är irriterande (haha skämt åsido) men ändå. Jag tycker alltså inte det är så jäkla trevligt med dessa sympatisökande statusuppdateringar, bloggposter och liknande. Ok, förlåt om ni enbart har tid att skriva blogg eller en rad statusuppdatering då era barn är på dagis eller sover middagslur, ni måste ju få skriva vad ni vill liksom. Men alla vet nog ändå att ni är så jäkla duktiga, ni föräldrar (ingen ironi där, faktiskt!) och att det säkerligen är skönt med lite egen tid. Vill nu bara höja ett varnande krökt pekfinger: tänk om ni hade varit utan era barn! Hur skojigt hade det varit med egen tid hela tiden, liksom? Var snälla med och tacksamma för era barn, föräldrar!

(Ur serien IGEN ett barninlägg. It never stops.)

4 comments:

walopää said...

Verkligen, egen tid. Framför datorn? Working for the CIA, det är egen tid det.

ponks said...

:)

Ennet said...

Håller med dig, tycker dendär jargongen kan bli tröttsam. Visst ska man få lufta sig, säga att man är irriterad och trött, absolut. För som med allt annat i livet finns det fina härliga sidor och sen mindre roliga sidor, så också när det gäller att ha barn. Men kanske det handlar mer om hur man säger det. Har några vänner som pratar negativt om sina barn då barnen är närvarande. Det är så äckligt. Ibland har det slunkit ut grodor ur munnen på mej också, men försöker att inte säga negativa saker om mitt barn då hen är närvarande. Oftast handlar det ju om min egen frustration, inte om att hen skulle ha gjort nåt "fel" (typ slänga mat på golvet, kakka på mattan, inte vlja sova dagssömn etc,).

ponks said...

Ja, nästan allt skitsnack beror väl ofta i sista ändan på att det är en själv man är störd på...