Monday, October 28, 2013

DET ÄR NU, DET ÄR NU, DET ÄR NU

Hej på dig, mitt dagliga liv som jag vet exakt hur bör levas, men vars premisser är lika svåra att hålla som att hålla sig i från den där extra bingorundan om kvällarna, den extra smörgåsen eller chokoraden om dagarna eller sovkvarten om morgnarna. Nåja, man ska väl inte ta allt så jäkla allvarligt. Nu är jag bara i en sån där situation att graduarbetet har påbörjats och det med buller och brak; steg opp halvnie och pressade ur mig ett par vaga ord om diskursanalys, skickade in planen för opponering och nu är det bara arbetstid mellan 9.30-14.00 fram till jul som gäller för mig. Håller jag inte vad jag har lovat mig själv, så vet jag nämligen att jag lika gärna kan lägga mig i rännstenen och invänta behandling. Men just nu sitter jag bara på min arbetsstol med ett "JAG HAR BÖRJAT, DET ÄR NU, DET ÄR NU, DET ÄR NU"-utrop inom mig. Saken med mig är nämligen alltid att jag lever mig in i situationers känslosvammel mer än jag verkligen tar itu med det som situationen bör innehålla.

Nå, om jag nu lite vidare ännu ska fundera på min gradu (förbered er på att den här bloggen eventuellt kommer att bli jäkligt ensidig från o med nu), så kom jag över det här citatet, från Hjärnsläpp - Bang om biologism, (s. 39 om nån vill veta, jag behöver komma in i rutinerna här ;):

Det är lätt att konstatera att det finns skillnader mellan kvinnor och män idag, att de gör olika saker, tjänar olika mycket pengar och så vidare. Att jag är feminist beror ju på att jag anser att det finns skillnader mellan könen som är grundade i förtryck. Jag måste berätta om skillnaderna för att kunna bekämpa förtrycket, men risken finns alltid att jag istället förstärker skillnaderna. Jag kanske ger dem mer betydelse än de egentligen har och fixerar män och kvinnor i manligt och kvinnligt.

Tycker det var väl formulerat det där och tycker att jag själv hela tiden konfronteras med samma tankar, dvs tankar om att man kanske gör fel i att belysa skillnader i hur recensenter skriver om kvinnliga och manliga artister, jag menar ibland tror jag nästan att det skulle vara bättre att inte peka på skillnader och göra ett jäkla hallå av eventuella orättvisa och olika beskrivningar av genus, då är det ju jag som på ett sätt letar efter språkliga nyanser, dvs gör sånt som man eventuellt inte ens borde göra om man ska vara neutral? Men jå, samtidigt som man letar efter skillnader i hur genus beskrivs, så skapar man ju en medvetenhet om att de finns, nån måste väl göra det också.
Äsch, vilka självklara funderingar egentligen och en onödig upprepning av citatet. Man behöver int orka läsa det här svamlet. Men ändå. Vill på nåt bättre formulerat sätt få in den där problematiken nånstans.

4 comments:

M. Lindman said...

håller med om dubbelheten. en sak som talar för att uppmärksamma hur skillnader görs är ju att sådana skillnader tenderar att bestridas/skrattas bort, att man vädjar till en falsk neutralitet. -- lycka till med skrivandet!

ponks said...

sant. tack!

Bohemian Maggie said...

Intressant. Kanske det här hänger samman med det faktum att vårt samhälle verkar bli allt mer uppdelat i flick- och pojkgrejer samtidigt som vi blir allt mer medvetna om jämställdhet och orättvisor. Jag har varit ganska konfunderad över hur vi verkar vara ännu mer uppdelade idag än på t.ex. 80-talet trots att vi på många sätt vet mycket mer om strukturer, förtyck och könsroller. Hmm.

ponks said...

Jo. Det finns väl ett talesätt som säger nåt i stil med att "det som inte dödar gör en starkare" och så kan det lite ha gått med kampen om jämlikhet o genus också, man kämpade mycket men vann inte riktigt;och idag blommar könsuppdelningarna som aldrig förr. Vi ser ju också en klar tillbakagång till 50-talsideal idag t.ex. (hemmafruar på modet igen etc) och herreguuud vad ljusröda alla små flickor är nuförtiden. Så var det ju inte alls när jag var liten osv.

Sen sa nån att traditionalism och såndäna konservativa familjeideal alltid hamnar på modet också efter ekonomiska kriser eller krigstider.

Men seriöst, jag vet inte. Tycker samhället är så svårtolkat idag, så splittrat på många plan. Finns ju en stark feministisk kamp också men vi verkar feltolkas hela tiden. Ingen fattar liksom vad nånting PÅ RIKTIGT handlar om, haha.