Friday, October 11, 2013

Allsköns härligheter på torsdagskvälln.

Dajdaj. Jag har ju bilder också. Men nu orkar jag inte posta dom, får bli till en annan dag. Är sjuk, flunssig och täppt i näsan samtidigt som sånt där klart, tunt snor sipprar igenom täpptheten. Nu kom hit just en kaveri som hade kakkat ner sig, behövde byxor och skjorta. Hen kom in så pass skärrad att inte ens hunden gick fram och hälsade, fast den annars alltid gör det. Vi satt alla i kollektiv stumhet&förfäran; "det kunde hända mig också." Det gurglar till i magen, man hinner ingenstans. Efteråt pustade vi ut och hunden hittade i blotta förskräckelsen en ny fåtölj som den aldrig har sovit i förut. Vem sa att det är tråkigt att vara hemma?

4 comments:

Ennet said...

Fick morgonens skratt när jag läste bajshistorien!:-D Men sympatier, både till henne som kakka ner sig och till dej som snorar!

ponks said...

Ett skratt, åh skönt! Då var det väl värt att jag avslöjade den här pinsamma händelsen såhär offentligt även om inga namn är nämnda.

walopää said...

"vem har sagt att det inte är spännande att vara hemma". just det! härligt förresten att ha kompisar som vågar komma till dig och berätta en sån sak! det betyder ju att hen litar på att din vänskap håller i "vått o torrt". :P

ponks said...

Det har du rätt i!