Saturday, July 28, 2012

Död och förgänglighet

De flesta djur är funtade så att dom inte visar när dom har ont, eftersom de då riskerar att utfrysas från flocken eller bli ett byte och så. Därför är det t.ex. svårt att veta när en hund är sjuk, den försöker in i det sista att låtsas som ingenting.
Vi mänskor däremot klagar och ojar och vojar oss, tycker kanske att vi mår lite bättre om nån tycker synd om oss. Har det här måntro att göra med vår medvetenhet om att vi är förgängliga och att vi en dag ska dö? Vad är självbevarelsedrift egentligen och hur skiljer den sig mellan mänskor och djur? Finns det självmordsbenägna djur, djur som t.ex. slänger sig ned för ett berg när de har blivit tillräckligt sjuka?
Att sånt häran idag.

14 comments:

den elaka bloggaren said...

mänskor ojar väl sig därför att det har visat sig fördelaktigt, eftersom mänskor, till skillnad från djur, kan hjälpa sina sjuka (både genom olika vårdformer och genom att mänskan på toppen av näringspyramiden har råd att underhålla medlemmar som inte är med och skaffar mat dagligen). hänger säkert också ihop med att det tar så länge att odla en fullvuxen mänska att det vore ett stort slöseri att låta en individ dö av en tillfällig sjukdom, om dens möjlighet att överleva sjukdomen höjs av att den får hjälp av de andra. vilket också förstärker driften att be om hjälp (oja sig). mår vi inte månntro bättre för att nån tycker synd om oss just därför att det är en signal att vi nu har blivit föremål för nåns omsorg och får vila, behöver inte oroa sig lika mycket över sin situation.

Kontinuitetsvägraren said...

Jo, när du skriver det så är det väl självklart - vi mänskor kan kommunicera och hjälpa varandra och allt det där, blahi blaha. Att därför ojar vi oss, så att andra kan ta hand om oss. Fast det hade varit jäkligt skojigt om farfar hade försökt dölja sin hosta av rädsla för att bli utskjutsad i skottkärran till skogen.

den elaka bloggaren said...

när jag bodde i ett yoga-kollektiv för många herrans år sen hade jag dragit på mig en inflammation i en muskel och gick haltande. då var det en kille som sa åt mig: kan du inte snälla sluta halta, det drar ner vibrationerna för oss andra. det tyckte jag var ganska roligt.

Caj said...

Jag har också undrat om det förekommer självmord bland andra arter. Jag har nån gång läst om hundar o andra husdjur som tagit livet av sig (fast helt säker på dödsorsaken kan man väl inte vara). I alla fall kan jag tänka mig att människan har en osund effekt på djur ... Jag tänker på husdjur som blir feta och går på bantningskurer o sånt. Men jag undrar om det finns någon studie i psykisk ohälsa hos vilda djur. Den skulle intressera mig så evigt.

Kontinuitetsvägraren said...

Nån studie om psykisk ohälsa hos vilda djur, jag det låter attanmej spännande! Skulle jag också bra gärna läsa.

Caj said...

Aj jo, i filmen The Cove påsod de att delfinen Flipper begick självmord. Den umgicks ju också med människor, förstås.

Kontinuitetsvägraren said...

Deprimerade husdjur har man ju också hört om... passiva djur o sånt där. Tönka sig, så tycks det alltid vara när mänskan kommer in i bilden som allt blir i obalans.
Eller en halt kroppsdel.
Elaka: jäkligt skojigt det där om "vibrationerna". Ja oj, ENERGIN blir ju så dålig när nån sprider dåliga vibbar. Eller nåt.

Anonymous said...

Läste häromdagen och myror som skickade de gamla som självmordsbombare till hotande myrstackar i närheten. De gamla myrora byggde upp nàn form av boll pà kroppen som exploderade kraftigt ifall man rörde vid den. De var liksom pà vakt eller skickades riktigt ända fram till "fienden". Ganska intressant tyckte jag.

Marina

Anonymous said...

Här var artikeln http://arstechnica.com/science/2012/07/older-worker-termites-become-exploding-toxic-defenders/

Säg nu sen...

heidi said...

Jag läste nånstans för en tid sedan att en del fåglar kan begå självmord (på nåt sätt aktivt, dvs inte bara sluta äta). Där handlade det om papegojor (vet inte om det bara handlade om sådana i fångenskap), men det stod i texten att liknande beteende möjligtvis hittas hos andra fågelarter. Ska försöka hitta den där texten.

Kontinuitetsvägraren said...

Hej Marina!
JO, det där har jag sett i nån dokumentär också, jävligt intressant! Men om jag minns rätt så har de här självmordsbombande myrorna inte nåt val att bli nåt annat för de utsågs redan från början till att bli "bollmyror" som tvångsmatades i hela sitt korta liv. Ceaziness.

Vad gäller burfåglar så finns mycket sånt här destruktivt beteende. De är ju smarta fåglar som ibland hamnar sitta stilla på en pinne i hela sitt liv (så fruktansvärt) så de kan börja plocka fjädrarna av sig o jag har hört om såna som hackat på sig själva också. Huj huj.

jimmy said...

Skulle posta nånting djupt och inkludera lämlar men så sa Wikipedia att det där men lämmeltåg som kastar sig nerför stup bara är an myt. Ännu en faktoid som fascinerat från barndomen som går i kras. Right in the childhood, ouch.

jimmy said...

edit: *med lämmeltåg och *en myt. Såhär blir det när man skriver snabbt…och i tiden föll för grupptrycket: maskinskrivarkursen som högstadiet erbjöd var inte till för riktiga karar.

Kontinuitetsvägraren said...

Jo, lämmeltåget, just det! Jaså, det var också en myt? Liksom den med att humlorna inte borde kunna flyga om man typ dividerar vikten med vingkraften (eller nåt sånt, fråga matematikerna) Tycks finnas många såna här myter:)