Thursday, July 26, 2012

Beteende och ideal

Idag: En mullig flicka sätter ut en bild på sig själv i bikini, med orden: "Jaja, kan alla med platta magar lägga upp sina strandbilder, så kan jag också det!"
Kommentarerna: "Heja dig!!! Vi ska vara stolta över den kropp vi har. Alla är vi olika och det är bra! Du är vacker!" och i den stilen.





Flickan konstaterar på sin blogg: "Nu: 46 000 likes. Över 1000 mail, 2000 kommentarer och nästan 400 delningar. Varför? Endast för att jag inte passar in i kropp-på-strand-idealet världen har så inbankat i huvudet. För att jag är annorlunda."

Annorlunda på vilket sätt? Hennes önskan var ju ändå från första början, att "precis som alla andra", sätta upp bilder av sig själv halvnaken på stranden. Bloggrubriken: Min kropp är vacker. Ja, det är den. Men what's the point?

Fet eller smal - alla dessa "heja, du är vacker"-kommentarer ser jag endast som ett symtom på nånting ÄNNU sjukare än det faktum att kroppsidealet är en smal fotomodell, nämligen hur stor uppmärksamhet EN KVINNOKROPP kan få. Jag trodde fan vi hade kommit längre än såhär. Den här Linda-Marie har nu fått bli nån slags förebild för de som inte har vågat sätta upp bilder på sig själva halvnakna, eftersom deras kroppar är så långt ifrån idealet. Det är klart att det är synd att idealet är så vrickat att det är bara smala typer som vill visa upp sig på bikinibilder, och det är väl bra att nån då bryter mönstret och visar upp sig själv som hon är. Men hallå, varifrån kommer detta beteende, denna voyeristiska önskan att få visa upp sin kropp och få fina kommentarer för den? Varför ska kvinnans kropp ALLTID objektifieras och godkännas ur olika synvinklar, överösas med över 60 000 likes på FB som ett tecken på att "hurra, nu kan också mulliga flickor vara vackra", innan den är okej? För det är ju skönheten som räknas, eller hur? En kvinnokropp ska alltid främst vara vacker, framför allt. Så att man kan posta de obligatoriska utvikningsbilderna av sig själv på stranden, cause that's a woman's duty. Om en fet karl skulle posta en bild av sig själv naken på stranden, skulle folk då komma med 60 000 likes och utbrista: "Ja! En vacker karlakropp! Du duger som du är!"
Svar: Nä.

Att först inte våga posta bilder av sig själv i bikini för att man anser sig vara för fet, och ändå sen göra det, är som att stå bredvid en skittunna som de illaluktande leker i, säga att "jag får inte vara med o leka i skittunnan, för jag är alldeles för ren och fin." Sen hoppar man trots allt ner i skittunnan och alla klappar och säger, "hurra, du vågade - fast du är ren och fin av naturen så vågade du hoppa ner i skittunnan!"


Och så, bara för det absurdas skull. Alla kommentarer tagna från bilden ovan som postades på FB, ändrade till maskulinum:




7 comments:

Anonymous said...

Ja. Ditt absurda exempel säger allt. Plötsligt är det uppenbart, det som händer med karlen när han får kommentarerna. Han... försvagas på direkten.

HK

M. Lindman said...

Mycket skumt! Det där eviga 'du duger som du är' antas vanligen tas som yttringen på det mest progressiva, givmilda tänkandet. - Men handlar inte den där 'du duger som du är'-retoriken just om att det är en grupp som hela tiden, som i trance, upprepar det, en zombieaktig kör. Är det anti-sexistiskt? Sällan.

Kontinuitetsvägraren said...

Just det. En översvallande respons med "du duger som du är" - meddelanden ser jag också mer som en zombieaktig kör (bra sagt!) som genom upprepningen försöker nå effekt. Vad ingen tycks fråga sig är varför man INTE skulle duga som man är? Om folk verkligen skulle hålla med om att alla duger som dom är, så skulle det väl inte behövas 582 kommentarer för att förstärka budskapet?

Din beundrare Maria said...

Briljant skrivet! Word!

grönagrodor said...

Jag är själv inne i en period där jag störs extra mycket av dethär. Man kan fan inte gå ut utan att se en enorm reklamaffisch , kan inte öppna en tidning, kan fan inte ens se på nyheterna (!) eller gå in i en bokaffär utan att det kommer bilder av halvnakna kvinnor emot mig (bor i Latinamerika, kan knappt vänta på att få flytta härifrån). Detta, kombinerat med det skenheliga "du duger som du är" och "det är snyggt med former". Om man förresten är så jävla mån om att få folk att tycka om sina kroppar, varför riktar man sig då aldrig till naturligt smala kvinnor med små bröst, det är tydligen alltid ok att tycka att vi (ja, jag passar in på den beskrivningen) är äckliga och okvinnliga, och att säga det högt. Ja nu vet jag inte mera riktigt vart jag vill komma men jag kan bara säga att jag oftare och oftare börjar känna ett intensivt hat mot världen i allmänhet.

Din blogg är förresten min oas.

Kontinuitetsvägraren said...

Tack grönagrodor! o håller helt med dig - är så erbarmligt trött på nakenhet överlag. latinamerika e nu säkert sen en helt egen sfär för sig när det kommer till sånt här med kvinnor o nakenhet. Hohhoh. Det var i alla fall ingen brist på boobies i den guatemalanska nyhetspressen.

Caj said...

Nu har ni ju redan konstaterat det men jag tänkte just på precis samma sak i ett annat sammanhang och så kom jag ihåg det här inlägget. "Du duger som du är" måste ju vara något av det dummaste som finns! I mina öron låter det bara som "du duger INTE som du är". Varför skulle annars hundratals personer försöka basunera ut motsatsen.