Monday, June 25, 2012

SKÄRPNING!

Jag ska inte säga många ord om midsommarn och vad som hände i samband med den, men O M G, jag ska säga ett ord: MORKKIS. Pinsamheter, gråt, familjebekanta som läxar upp en och sen illamående och otroligt tryckt stämning. Så att man riktigt skäms och måste ta en funderare på vad man riktigt är för en typ och framför allt - vad man vill förmedla. Också här på bloggen.
Jag måste nog ta mig samman nu. Nåt slags hälsoprogram ska stakas upp.

2 comments:

hanna said...

Jag gissar att det var alkoholrelaterat, om det var det, I feel you. Somliga blir jobbiga jävlar av sponken, så är det bara. Det suger och de flesta vet inte att alkohol fuckar upp somligas hjärnor ordentligt. Jag kan ärligt säga att jag blir någon helt annan när jag dricker, och gör saker jag annars inte skulle göra. Det handlar inte om att jag får mer självförtroende och gör och säger sånt jag tänker på i nyktert tillstånd, till viss del handlar det om en personlighetsförändring.
Jag har också hunnit skämma ut mig inför min familj mitt i fyllan, och det känns på nåt vis värre än när man går skogstokig bland vänner. Mina kompisar vet hur jag är och att jag ibland blir jobbig efter några glas, men ens familj är helig på nåt vis, hur åt helvete den än må vara.

Nåja, svammel svammel. Du ska bara veta att du inte är ensam om det här och jag vet hur fittigt det känns att inte kunna hantera alkohol som andra. Ibland går det bra, ibland går det sämre, var inte för hård mot dig själv!

Kontinuitetsvägraren said...

Jo, nog kan man ju säga att det var alkoholrelaterat. Det är så sjukt med alkohol, det är ett gift som i synnerhet finlandssvenskar ska vara så familjära och normala o glada tillsammans med, alla ska vara "lagom fulla" och ingen ska minsann ha nåt problem med alkohol. Den här gången var det "en av de äldre" (inga namn nämnda) som drack lite väl mycket och så blev det lite strid och sånt där. Och jag som blev emotionell på småtimmarna. HELT i onödan.