Tuesday, September 21, 2010

Alltid emot


Jag tänkte här igår på hur trött man blir på att ständigt vara emot, hur mycket det möjligtvis påverkar ens livsinställning det att det sällan besluts något man kan glädjas åt i det här samhället. Det är bara stängningsdags och nerrivning av saker man tycker om hela tiden och ökande av kameror och säkerhetsvakter, rasism och lås på butiksroskisarna, pälsfarmning och konsumtionshysteri.
Nu när alliansen vann i Sverige och SD fick mandat, så översvämmas Facebook av länkar och videosnuttar som kommer med budskap om att vi som är emot ska kämpa, att vi nog klarar oss, att det är för jävligt, att "vi gillar olika." Ytterligare djupare fåra mellan "vi och dom". Det kan ju inte vara nån bra trend? Eller om det är såhär det måste lösas, så kanske vi går mot nåt slags uppror? Jag är rädd för att vi just inte går mot uppror utan att samhället mer och mer bara tröttar ut de som hamnar utanför. Nog kan man ju lätt på Facebook tycka att "vi gillar olika" men vad gör man i praktiken åt det? Folk har röstat, och såhär blev det. Uppgivenheten hänger som en tung slöja över oss, och sånt bullshit.

(Alter ego: Sluta tänka på sånt här, inte är det meningen att alla ska få som dom vill, det är bara att arbeta, för fan, arbeta.)

2 comments:

M. Lindman said...

Bra inlägg / svåra grejor.

Det som jag tycker är trist är hur "att vara emot" strax kommer att approprieras av ett visst slags mainstreamspråk; att vara emot är bara en preferens bland många, en knapp man kan tryck på vid sidan av andra knappar man kan trycka på. Typ: antagonism som "livsstil". Typ: subkulturer.

Det som är svårt nu är att se hur något alls kan ses _som_ en genuin protest mot något. Vips! säger nån att alla har rätt att tänka vad man vill och att man har rätt att göra vad som helst som är lagligt / inte skadar andra / det är rätt om jag säger att det är rätt.

Nä, nu ska jag sätta mig i nåt hörn och kasta snorbollar på Foucault.

Vihreä Lotta said...

EXAKT! Det är ju precis det som har hänt redan, "protesten" har blivit en slö knapptryckning på FB, ett framförande av egen åsikt bara. Det viktigaste tycks vara att framföra att "jag tycker såhär, tyck om mig och va med i vårt coola gäng" istället för att verkligen villa ändra på saker osv.
Vem ska liksom verkligen få till stånd nånting?

Lycka till med bollkastningen.