Thursday, May 24, 2007

Entonces, de subito:


Words by Andy

Man är helt enkelt vacker när man skriver såndäna saker. Man kan då se ut hur jävlig som helst, men vacker är man.
Jag är alldeles färdig idag. Tänker i kors, ser i kors – vet inte vad jag gör. Tacka vet jag ett tomt dokument i Word. Då ser det ut som att man arbetar, fast man bara håller på och tömmer hjärnan från onödigt dravel.
Vart for allting? Har jag planerat något speciellt? Har nån skrivit sms till mig? Har jag cyklat hit eller åkte jag S-bahn? Var är jag ens och hur kommer man härifrån? Hur i hela fridens namn kunde jag hamna på Theresienwiese igår, när jag cyklade åt söder? När slutar vi idag – dvs hur länge ska jag sitta här och inbilla mig att jag fortfarande har ett helt vettigt tankemönster?
Dom säljer stora, ångande Sonnenkernenbrot med krispiga kanter nere på hörnet. Inled mig icke i frestelse – jag kan gå själv.

No comments: